Vem klappar jobbskaparna på axeln?

NYHET Publicerad

GÄSTKRÖNIKA. Mitt nuvarande kall i livet är att jag vill förändra. Jag vill att fler människor ska komma i arbete, kunna stå på egna ben och vara självständiga och känna att man är med i gemenskapen och bidrar till samhället. Jag är stolt över att vara företagare och driva Bemanningskontoret – för aldrig någonsin har vår bransch en så viktig roll att spela på svensk arbetsmarknad som nu. Men är det verkligen jag som företagare som ska klappa mig själv på axeln och säga att vi är viktiga och fantastiska som skapar jobb och trygghet åt våra anställda?

Catrine Ramsten, Bemanningskontoret

Catrine Ramsten, Bemanningskontoret

Min företagsamma resa började på allvar i 20 års-åldern när jag packade väskan hemma i Skövde, för att flytta till Göteborg, en stad med fler möjligheter än i Skövde på 90-talet. Jag hade testat olika yrken och branscher, men upplevde där och då att utbudet på arbetsmarknaden var för litet för mig. Inte heller ville jag bli kvar i småstadslivet. Efter en snabb sväng till Stockholm där jag arbetade med arbetsgivarfrågor, tändes ett engagemang i just detta som jag tidigare inte upplevt. Något inom mig triggades igång. När vägen sedan gick tillbaka till Skövde kom jag i kontakt med bemanningsbranschen, öppnades det en dörr som hittills inte kommit att stängas.

Jag blev snabbt duktig på att hitta rätt person, till rätt arbetsplats och det blev snabbt en nyuppfunnen passion för mig och jag kände för min egen del att jag hade hittat rätt i arbetslivet. Det ledde till att jag började läsa arbetsrätt och ledarskap, vid sidan av jobbet, för att bygga min egen kunskapsbank och möjliggöra för att bli en bra chef. För jag hade bestämt mig – jag ville förändra branschen till det bättre. Det ska tilläggas att då var inställningen till bemanningsbranschen negativ och jag förundrades hur lite arbetsgivare och arbetstagare visste om branschen. Vilken möjlighet det kan komma att bli för många.

Resan gick återigen till Göteborg med familjen. Och efter några år som anställd inom branschen insåg jag att det inte fanns så mycket utrymme för mina egna idéer. Jag ville ju förbättra och förändra branschens kultur och arbeta med personalen på ett annat sätt, att alltid vara rak och tydlig. Så efter att jag ställt mig frågan flertalet gånger om det verkligen finns plats för ytterligare ett företag inom branschen, så blev svaret ja. Jag hade ju inte kommit i kontakt med något företag som jobbar med sin personal som vi på Bemanningskontoret gör idag. Såhär fyra år senare, med 200 anställda i Göteborg och Malmö, är jag så oerhört glad över att jag tog steget.

Vägen som egenföretagare har dock varit allt annat än rak. Framförallt är det två utmaningar som vi aldrig tycks bli kvitt. Den första handlar om bemanningsbranschens oförtjänade och negativa stämpel. Man tror att vi utnyttjar personalen genom osäkra och dåliga arbetsformer. Denna fördom måste begravas, för det är precis tvärtom. Vi ser den här branschen som möjligheternas bransch; att få testa olika yrken och branscher för att hitta den rätta platsen för dig som arbetstagare. Ett steg in i arbetslivet, eller ett steg bort från något annat för att utvecklas som individ.  Och för vår kunds synvinkel möjliggör det att skapa tillväxt i den egna organisationen. Perspektivet om att bemanningsbranschen förenar arbetssökande med arbetsgivare glöms ofta bort i debatten, vilket för mig är overkligt – är det inte just det vi alla vill, att skapa fler jobb och därmed fler skatteintäkter? Ingen av parterna kan göra jobbet själv, det handlar om ett samspel.

Den andra utmaningen vi möter är en fortsättning på den första. Handlar det inte om Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan, är det något annat regelkrångel.  Pålagorna på oss företagare måste få ett stopp. För varje ny regel, eller lag, tas ytterligare tid från mig som företagare att göra det som vi är riktigt duktiga på; att skapa jobb och ta hand om våra anställda. Det som också glöms bort i debatten är hur vi företagare behöver lära många av våra anställda i hur det svenska systemet fungerar, att komma i tid, vara ren och hel, moral, vilka förväntningar som finns eller att skapa förståelse för att arbetstagaren är en del av ett stort kugghjul. Kugghjulet som gör att lönen kommer in på kontot varje månad. Det är en fight jag tar varje dag.

Catrine Ramsten, VD Bemanningskontoret