Fredagskrönika februari/Anton Oskarsson

Sluta hota om straffbeskattning för Sveriges entreprenörer

NYHET Publicerad

FREDAGSKRÖNIKA Under veckan som gick blåste finansminister Magdalena Andersson liv i diskussionerna kring det hårt kritiserade förslaget om försämringar av 3:12-reglerna, eller entreprenörskatten som den så ofta kallas. Förslaget som till slut drogs tillbaka under hösten 2017 hade inneburit en stor skattehöjning och rejäl käftsmäll för landets företagare. Nu är det hög tid att stänga dörren till försämringar av 3:12-reglerna.

Under den förra mandatperioden blossade debatten upp i företagarsverige när Regeringen ville försämra regelverket kring 3:12-reglerna. Förslaget innebar sammantaget en kraftigt höjd beskattning. En större del av inkomsterna från entreprenörskap skulle beskattas som tjänsteinkomst. Ett hårt slag för den som tar risker vid investeringar och nyanställningar. Efter att ha blivit hårt kritiserat av företag runt om i Sverige drog till slut regeringen tillbaka förslaget.

I en intervju under veckan som gick menade Magdalena Andersson att syftet med en eventuellt framtida skattereform inte är att sänka skattetrycket. Snarare tvärtom. En framtida tänkbar förändring som pekades ut var det tidigare förslaget på förändringar av 3:12-reglerna, som enligt ministern i huvudsak skulle påverka de med allra högst inkomster. En politisk retorik som tyvärr inte är sann.

I debatten om förändringarna har flera politiker försökt få det att handla om ett förslag som endast påverkat de med allra högst inkomster. Om förslaget om försämringar i 3:12-reglerna genomförs hotas jobb och tillväxt i företag i hela landet. Det förändrade 3:12-förslag som till slut drogs tillbaka under hösten 2017 hade inneburit en stor skattehöjning och rejäl käftsmäll för landets företagare. Landets små och medelstora företag, där 4 av 5 jobb skapas, skulle tvingats bidra med ytterligare närmare fem miljarder kronor i skatt.

Utan fler företag, jobb och intäkter till vår gemensamma välfärd så förlorar vi alla. Förändringarnas effekt begränsas inte till de med högst inkomster. När företagen drabbas påverkar det också jobben och vår gemensamma välfärd.

Nu krävs istället förändringar i regelverket för att förbättra förutsättningarna för företagande, investeringar och jobb; också för att underlätta för generationsskiften i landets företag som idag missgynnas av reglerna. Glädjande nog finns denna ambition med i både nuvarande statsbudget och överenskommelsen mellan regeringspartierna.

Nu behöver regeringen tydligt stänga dörren till försämringar för landets företag. Det går det inte att fortsätta vilja försämra ett regelverk som med kirurgisk precision försvårar konkurrenskraften och minskar viljan till investeringar, nyanställningar och risktagande för våra små- och medelstora företag. Där 4 av 5 jobb skapas.

En inställd spelning är också en spelning, som Ulf Lundell brukar säga. Precis detsamma gäller i politiken. Dåliga politiska förslag, får konsekvenser, helt oavsett om de blir verklighet eller ej. När Magdalena Andersson flaggar om försämringar för landets företag skapar det osäkerhet och skjuter upp investeringar, anställningar och nysatsningar. Nu får det vara slut med hot om skattehöjningar. Slut med hot om straffbeskattning av landets entreprenörer.