Fredagskrönika mars/Anton Oskarsson

Kan Sverige konkurrera med kunskap framöver?

NYHET Publicerad

FREDAGSKRÖNIKA Sverige ska konkurrera med kunskap – inte med låga löner. Ett mantra som ofta upprepas av landets politiker. Samtidigt presenterade OECD idag en ny prognos om att kompetensbristen hos företagen bromsar svensk tillväxt. Läget är allvarligt och får konsekvenser. Kommer vi verkligen klara av att konkurrera som kunskapsnation i framtiden?

Inställningen att Sverige ska konkurrera med kunskap istället för låga löner är en i grunden god ambition. Enligt Stefan Löfven är det till och med en viktig del av den svenska modellen. Viljan att konkurrera inom kunskapsintensiva branscher krockar dock med det faktum att vår skola inte längre uppnår tillräckligt bra resultat och företagens rekryteringsproblem ökar. Så hur väl överensstämmer egentligen mantrat med verkligheten?

Kunskap tar tid att bygga upp. Dagens kunskapsnivåer byggdes upp under en period då den svenska skolan klarade sig bra i internationella jämförelser och då vi satsade mer på forskning och utbildning än flertalet andra länder. Det kan vi idag skörda frukterna av. Vårt utbildningssystem idag är dock inte samma garant för framtida framgång.

Andelen elever som slutar nionde klass med ofullständiga betyg är högre än på mycket länge. 17 procent, totalt cirka 18 000 elever, uppnådde inte kunskapsmålen i ett eller flera kärnämnen under läsåret 2016/2017. Kunskapsnivåerna bland eleverna är idag enligt PISA:s undersökningar lägre än i början på 2000-talet. Utvecklingen här går alltså åt fel håll och har gjort under en tid.  

Otillräckliga skolresultat leder i förlängningen till att Sveriges möjligheter att framgångsrikt konkurrera internationellt med kunskapsintensiv produktion försvåras. En hög kunskapsnivå är en av de allra viktigaste förutsättningarna för produktivitetsökning, konkurrenskraft och i slutändan välstånd. Bara genom att omsätta kunskap i nya idéer och innovationer, samt bli mer effektiva i våra nuvarande arbetssätt, kan vi öka vårt välstånd i Sverige. 

Det är därför viktigt av flera skäl att svenska skolelevers kunskaper växer i takt med och helst snabbare än i motsvarande länder, för att framtidens kompetensförsörjning ska kunna säkras. Vi behöver investera i utbildning, forskning och utveckling för att kunna vara konkurrenskraftiga i framtiden.

Såväl arbetsmarknaden som arbetskraften är idag global och kommer fortsätta vara. Det enda verktyget för att upprätthålla vårt mantra om att Sverige ska kunna konkurrera med kunskap, inte med låga löner, är vår förmåga att utbilda våra barn och ungdomar inför framtiden. Vi behöver bli lite bättre på utbildning än våra konkurrenter, helt enkelt.