Internationell konkurrens, kompetensbrist och digitalisering

NYHET Publicerad

RAPPORT Under det senaste decenniet har en digitaliseringsvåg svept över Sverige som ökat behovet av IT-kompetens hos både myndigheter och företag. I Västra Götaland konkurrerar numer industrin och telekombranschen om samma spetskompetens och företagens efterfrågan överskrider arbetskraftsutbudet. Men, vad för kompetens är det som regionen har underskott på, hur omfattande är bristen och hur kan den lösas?

Moltas Kallur, praktikant hösten 2019

Moltas Kallur

Under hösten har jag under min praktik på regionkontoret i Västra Götaland, intervjuat fem företag i regionen för att få svar på hur det står till med kompensförsörjningen inom vissa eftertraktande IT-kompetenser.

Arbetsgivarorganisationer som IT&Telekomföretagen och Teknikföretagen har länge varnat för att Sverige behöver förberedas bättre för att klara av framtidens digitala omställning. På senare år har man nått fram till politikerna, och för två år sedan upprättade regeringen en digitaliseringsstrategi för att Sverige ska bli bäst på att i världen på att nyttja digitaliseringens möjligheter.

Digital kompetens utgör ett av delmålen i regeringens digitaliseringsstrategi och handlar i breda ordalag om att Sverige behöver bli bättre på att matcha efterfrågan mellan utbud och efterfrågan på digital kompetens. Idag rapporterar 8 av 10 arbetsgivare att man har brist på relevanta kompetenser inom IT, elektronik och ingenjörsyrket, enligt siffror från Arbetskraftbarometern. Situationen är liknande landet över, där samtliga regioner uppger samma brist på digitala kompetens.

Enligt siffor från Sveriges Statistiska Centralbyrå så har svenska företags utgifter inom IT nästan dubblerats från 2009 till 2018, där de senaste fyra åren stått för den största ökningen och. Mjukvara har slagit igenom i de flesta branscher men där tillverkningsindustrin idag är den bransch som investerar mest på området.

Digitaliseringsvågen har inte heller någon specifik branschtillhörighet. Även om de ökade utgifterna främst drivs av handel-, kommunikations-, finans- och tillverkningsindustrin anser alla branscher att de påverkats av digitaliseringen. En enkätundersökning från Svenskt Näringsliv visar att 85 procent av det svenska näringslivet ansåg att man påverkats av digitaliseringen där de som påverkats mest var industrisektorn med hela 90 procent.

Västra Götaland är tungt industriberoende och utgör cirka en femtedel av Sveriges totala varuexport. Fordonsindustrin är regionens starkaste exporterande sektor och sysselsätter ungefär hälften av alla som är direkt sysselsatta inom svensk fordonsindustri. Fordonsindustrin genomgår för tillfället en transformation där man vill skapa framtidens autonoma fordon. Detta har resulterat i att man nu söker samma IT-kompetens som Telekomföretagen i regionen, vilket har tunnat ut det redan låga arbetskraftsutbudet ytterligare.

De kompetenser som de västsvenska företagen har svårast att rekrytera är system- och mjukvaruutvecklare, men även andra tekniska kompetenser inom civilingenjörsområdet är starkt eftertraktade. Idag är bristen på kompetensen så stor inom vissa företag att enda vägen att få tag i nya medarbetare är att locka över arbetskraft från konkurrerande bolag.

Då det även gäller kompetens som rekryteras internationellt försvårar det för tillkomsten av ny kompetens till regionen. Detta ställer krav på Västra Götaland att fortsatt vara attraktivt om man fortsatt vill kunna attrahera internationell spetskompetens. Annars riskerar vi att halka efter omvärlden.

De intervjuade företagens fem lösningar för att förbättra den regionala kompetensförsörjningen:

1. Långsiktigt agerande för att öka tillgången till rätt kompetens.


2. Ökat samarbete mellan näringsliv och utbildningsväsende så att utbildningen bättre kan

matcha arbetsmarknadens behov.


3. En breddad målgrupp för yrket, speciellt att flickor kommer i kontakt med tekniken i

ung ålder.


4. Förbättra regionens attraktionskraft och få ut mer av den inhemska kompetensen genom

ett sänkt skattetryck.
 

5. Förenkla rekryteringen av utrikesarbetskraft genom att införa talangvisum för särskilda

kompetenser, samt förenkla migrationsprocessen som upplevs som krånglig och svårtolkad.

Även regeln som knyter arbetstagaren till samma arbetsgivare i två år bör ses över.