Hur ska välfärden räcka till fler – när färre arbetar?

NYHET Publicerad

FREDAGSKRÖNIKA. Under de kommande åren fortsätter vår befolkning att växa snabbt. Vi blir både allt fler barn och äldre i Sverige, samtidigt som vi blir färre i arbetsför ålder. Det sätter press på välfärdens finansiering och ställer krav på en förbättrad effektivitet i välfärdssektorn. Men hur?

Christina Riksén

Christina Riksén

Sveriges befolkning har ökat snabbt under de senaste åren. Vi passerade 10 miljoner invånare 2017 och SCB förutspår att 11 miljoner passeras redan år 2028. Åldersgrupperna som ökar snabbast är de som behöver mest välfärdstjänster. Fram till 2030 ökar andelen barn och ungdomar samt äldre över 80 år med 18 procent. Samtidigt ökar andelen i arbetsför ålder med endast 6 procent. Kvoten mellan grupperna, unga och äldre i relation till dem i arbetsför ålder, kommer att gå från dagens 50 till 55 procent år 2030. Försörjningsbördan ökar, allt färre ska försörja allt fler. Det ställer tuffa krav på framtidens välfärd

Idag är vi friskare och lever längre än någonsin tidigare. Vi lever längre med kroniska sjukdomar och överlever allt fler akuta tillstånd. En fantastisk utveckling. Förväntningarna på välfärden tenderar därför att öka över tid, vilket också leder till ökade kostnader.

Till dessa framtida ökade driftskostnader ska också tilläggas ett kraftigt ökat behov av investeringar. För att möta befolkningsutvecklingen krävs knappt 1300 nya skolor, 700 äldreboenden och drygt 100 nya vårdcentraler.

Om skatterna höjs för att hantera de utmaningar som välfärden står inför är risken stor att det leder till att färre arbetar och att skatteintäkterna minskar. En sådan utveckling riskerar att försätta Sverige i en negativ spiral som gör det omöjligt att upprätthålla nivån på välfärdstjänsterna.

Utmaningar och lösningar
För att minska pressen på finansieringen av välfärden måste Sverige lyckas betydligt bättre med integrationen på arbetsmarknaden än vad som varit fallet historiskt. Bara genom en ökad sysselsättningsgrad, främst inom privat sektor, kan vi minska både bristen på arbetskraft och stärka finansieringen. Men fler reformer på arbetsmarknaden kommer inte att räcka. Kommunsektorn måste också öka sin produktivitet, effektivitet och kvalitet. Både genom att förbättra redan existerande arbetssätt och med hjälp av digitaliseringens möjligheter. Det kommer inte att ske av sig själv, utan förutsätter en ny inriktning för hur kommuner organiserar sina verksamheter.

Utmaningarna kan inte lösas utan ett ökat samarbete mellan privat och offentlig sektor. De privata företagen spelar en nyckelroll i utvecklingen av välfärdens kvalitet och effektivitet. Det är av stor vikt att kommuner öppnar upp för och efterfrågar marknadens lösningar. Privata företag bidrar både med att hitta nya lösningar samtidigt som man leder utvecklingen mot en ökad digitalisering inom välfärdssektorn.

Men ett bredare samarbete måste också bygga på ett antal fundamentala förutsättningar. Företagen måste få konkurrera på lika och rimliga villkor med tydliga krav. De privata investeringarna behöver öka och nyföretagandet i välfärden behöver ta ny fart för att främja innovation. Bara så kan vi säkra framtidens välfärd trots våra demografiska utmaningar.