Integrationens innebörd

NYHET Publicerad

GÄSTKRÖNIKA Definitionen av ”integration” är: att förena två skilda delar till en större helhet. Det handlar med andra ord att sammansmälta två delar till en ny och inte att någon del skall absorberas, eller gå upp i den andra. Det handlar om att olika delar tillsammans bygger en ny helhet, med nya förutsättningar, egenskaper och möjligheter. Även Sverige måste förenas (integreras) med världen, det är inte ju knappast världen som skall absorberas upp i Sverige. Men ibland verkar vi glömma bort att 99,9 % av denna jordens befolkning inte är svenska medborgare.

Daniel Svensson, Leröy Sverige

Daniel Svensson, Leröy Sverige

Jag tror att om vi såg på integration på arbetsmarknaden mot bakgrund av att vi tillsammans skall bygga en ny helhet, så skulle vi mycket enklare uppfatta resursen och kompetensen inom människor med olika bakgrund, erfarenhet och förutsättningar. Kanske skulle vi samtidigt börja att se dessa som tillgångar och inte som belastningar.

Ett företag, precis som en region, ett land eller en kontinent, behöver tillväxt för att utvecklas. Att utvecklas är avgörande för långsiktig hållbar överlevnad. En av de största utmaningarna i dagens modell är att vi hindrar människor ifrån att bidra till den utvecklingen. Vi placerar människor ”on hold” under långa perioder (alldeles för långa), i väntan på att få besked om dom skall ges möjlighet att få vara med och bidra eller inte. Resultatet av att bli placerad ”on hold” är att människors själ och energi vissnar bort och dör. Uttrycket för detta tar sig ibland formen av i uppgivenhet och passivitet, men ibland tar det sig formen av frustration och ilska. Människor måste få möjlighet att bidra och vara med och skapa värde för att kunna känna sig som en del av samhället och gemenskapen. Detta gäller för alla, gamla som unga, män som kvinnor, olika nationaliteter, människor med olika etisk eller kulturell bakgrund.

Barnafödandet i Sverige har sedan 1970-talet (med några få års undantag i början av 1990-talet) legat mellan 1,5 till 1,8 barn per kvinna. Hur skall det vara möjligt tillsammans kunna skapa en uthållig och långsiktig tillväxt utifrån de förutsättningarna? Samtidigt har vi en stor mängd människor som är placerade ”on hold” och som inte har möjlighet att bidra till utveckling och tillväxt. Detta gäller delvis för de människor som ännu inte fått uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Men det gäller i stor utsträckning även för de människor har uppehållstillstånd, utbildning, erfarenhet och kompetenser för jobb som inte görs tillgängliga för dem. Det måste betraktas som ett vanvettigt slöseri med samhällets investeringar och resurser, men det borde samtidigt vara förhållandevis enkelt att ändra på. Den enkla lösningen är att sluta se på människor som homogena grupper och sluta bedöma dem utifrån dessa.

För hundra eller hundrafemtio år sedan så var det människorna ifrån en annan by eller socken som var ”sådana där”. För femtio år sedan så var det de ifrån en annan del av landet, eller kanske en annan del av staden som var ”sådana där”. Idag ser vi på de som kommer ifrån ett annat land, har en annan religion eller en annan kulturell bakgrund som är avvikande och menliga. Om man vill och väljer att se på människor så som likformiga och enhetliga, så kommer detta alltid att låta sig göra.

Smålänningar är ju på ett visst sätt eller hur? Det vet ju alla. Tyskar beter sig på ett annat sätt och Italienare, ja de är ju definitivt på ett tredje sätt. Men vi måste börja låta bli att se på människor som homogena grupper som tycker, tänker och beter sig lika och istället börja betrakta dem som individer. Individer som förtjänar att bedömas och värderas utifrån sina handlingar, kompetenser, erfarenheter och förutsättningar.

Språkkunskaper brukar anges som en av trösklarna kopplat till det som vi brukar benämna som integration i yrkeslivet. Absolut, språket är en otroligt viktig del av kompetensen och kanske den viktigaste förutsättningen för att ha möjligheten att vara med och bidra till utvecklingen. Utan språkkunskaper blir man utanför ett samhälle och det blir svårt att ta del av information och utbyta meningar. Men så viktig som vi försöker göra den till är den nog inte. Varför skulle i så fall språkkunskaper vara mindre viktig för en taxichaufför än vad den är för en ekonomichef? En taxichaufför torde dagligen ha många fler konversationer och med många fler individer, än vad en genomsnittlig ekonomichef, IT-chef eller VD har.

I Leröy Sverige arbetar det idag människor ifrån mer än tjugo länder inom alla typer av funktioner. Några har eller har haft låga eller inga kunskaper i svenska språket när man startade hos oss. Man har arbetat hårt, lärt sig, kämpat lite extra och bidragit till utveckling och tillväxt i verksamheten. Man fyller en viktig funktion i organisationen och är behövd, det är en rättighet men också en skyldighet att förvalta och ta ansvar för.

Under de kommande tio till tjugo åren så kommer vårt samhälles behov av arbetskraft att öka dramatiskt. Vi kommer att få (och har redan idag) utmaningar med att hitta kompetent och motiverade kollegor till våra verksamheter. Samtidigt låter vi tiotusentals människor vissna bort och tappa tron på samhället och människor. Det verkar inte rimligt och klokt.

Daniel Svensson, Leröy Sverige