Arbetskraftsinvandring.png

Arbetskraftsinvandring till Västra Götaland – hur ser det egentligen ut? 

NYHET Publicerad

ARBETSKRAFTSINVANDRING Under de senaste veckorna har politiska diskussioner om arbetskraftsinvandring blossat upp. För det västsvenska näringslivet är möjligheterna att rekrytera kompetens från hela världen avgörande. Men, hur ser det egentligen ut med arbetskraftsinvandringen i länet? Vi reder ut statistiken. 

Arbetskraftsinvandring utgör en mycket liten del av det totala antalet sysselsatta i Sverige. Drygt 0,7 procent av de sysselsatta är arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU/EES. Av dessa är drygt tre av tio arbetstillstånd utfärdade till IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare. Störst andel arbetskraftsinvandrare finns i Stockholm (1,65 procent av det totala antalet sysselsatta) följt av Västra Götaland (0,66 procent).

I Sverige är det arbetsgivarna som bedömer om det finns behov av arbetskraftsinvandring. När ett företag saknar efterfrågade kompetenser bland de arbetssökande i Sverige kan istället utländska medborgare anställas genom tidsbegränsade arbetstillstånd.  

Inom EU/EES råder fri rörlighet på arbetsmarknaden. Personer som kommer från länder utanför EU/EES, och som vill jobba i Sverige, behöver dock ett arbetstillstånd. För att beviljas arbetstillstånd måste den sökande redan ha ett jobberbjudande i Sverige och arbetsgivaren måste samtidigt kunna erbjuda en lön som minst motsvarar kollektivavtal eller praxis i branschen. Innan personal kan sökas från länder utanför EU/EES ska arbetsgivaren dessutom utlysa jobben på den europeiska arbetsmarknaden i minst 10 dagar. Till exempel på Arbetsförmedlingens platsbank eller den europeiska platsbanken EURES.  

I januari 2020 fanns totalt 36 093 giltiga arbetstillstånd och av dem var nära 30 procent utfärdade till IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare. Andra vanligt förekommande är civilingenjörsyrken samt yrken inom restaurangbranschen.  

 Idag rapporterar 8 av 10 arbetsgivare att man har brist på relevanta kompetenser inom IT, elektronik och ingenjörsyrket, enligt siffror från Arbetskraftbarometern. Många av Västsveriges företag befinner sig mitt i ett tekniksprång och är i stort behov av att kunna rekrytera kompetens från hela världen. Numer konkurrerar industrin och tjänstesektorn om samma spetskompetens och företagens efterfrågan överskrider utbudet. Läs mer om det här i denna rapport

Dagens regler för arbetskraftsinvandring trädde i kraft i december 2008 med målsättningen att det skulle bli enklare att komma till Sverige för att jobba. Reformen har bland annat inneburit att det är arbetsgivarna själva som avgör om det finns ett behov av utländsk arbetskraft i deras verksamhet. Tidigare var det Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, som gjorde den bedömningen tillsammans med facket. AMS bestämde också hur länge ett uppehållstillstånd skulle gälla. Nuvarande regelverk har därmed inneburit mindre byråkrati, även om det fortsatt finns mycket att förenkla.  

Topp-20: Arbetskraftinvandring per yrke (Sverige) Antal aktiva arbetstillstånd enligt 3-siffriga SSYK-koder, januari 2020
                                                                                
IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl.

10289

Civilingenjörsyrken

3142

Snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl.

2738

Kockar och kallskänkor

2346

Ingenjörer och tekniker

1918

Städare och hemservicepersonal m.fl.

1620

Snickare, murare och anläggningsarbetare

1405

Drift-, support- och nätverkstekniker m.fl.

879

Revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare m.fl.

569

Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl.

567

Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare

480

Designer och formgivare

462

Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl.

446

Lagerpersonal och transportledare m.fl.

407

Skönhets- och kroppsterapeuter

380

Kontorsassistenter och sekreterare

372

Tidningsdistributörer, vaktmästare och övriga servicearbetare

371

Marknadsförare och informatörer m.fl.

353

Fordonsmekaniker och reparatörer m.fl.

321

Målare, lackerare och skorstensfejare m.fl.

292

Källa: Migrationsverket