En man som arbetar med installation av fiber för bredband
Foto: Helena Landstedt/TT

Utbyggnadstakten har saktat in när bredbandsaktörerna nått ut på landsbygden. Där har det visat sig att det är både krångligare och dyrare att gräva.

Lämna inte landsbygden i sticket

NYHET Publicerad

DIGITALISERING Regeringens bredbandsmål för 2020 kommer inte att nås. Målet var att 95 procent av alla hushåll och företag skulle ha tillgång till snabbt bredband år 2020. Misslyckandet sätter käppar i hjulet för kommunernas effektivisering och tillväxten på landsbygden.

Magnus Åstrand på Seglingsbergs gård

"Vi har skrivit under avtal för flera år sedan, och då lovades det att fiber skulle byggas ut, men sedan dess har det gått i stå. Detta är särskilt allvarligt sedan också den fasta telefonin klipptes av häromåret", säger Magnus Åstrand.

Foto: Privat

Utbyggnadstakten har saktat in när bredbandsaktörerna nått ut på landsbygden. Där har det visat sig att det är både krångligare och dyrare att gräva. Handläggningstiderna är långa och i många vägområden har Trafikverket agerat bromskloss genom att meddela att fiberanläggning inte tillåts. Detta har gjort att många planerade investeringar inte längre ansetts lönsamma och därför nedprioriterats. Enligt IT- & Telekomföretagen saknas i dagsläget 42 miljarder kronor i bredbandsinvesteringar, varav 21 miljarder på landsbygden. I glesbygden kommer utbyggnaden att kräva offentlig finansiering med uppemot 80 procent.

Enligt en ny undersökning från LRF har bara vartannat lantbruk, 53 procent, tillgång till bredband via fiber. Avsaknaden innebär att det blir svårt att driva ett modernt lantbruksföretag, eftersom att allt fler processer och verktyg som används inom jord- och skogsbruket kräver internetuppkoppling och stabila mobiltjänster.

– Det handlar om allt från precisionsodling till mjölkrobotar. Om man saknar tillgång till uppkoppling kan man inte använda dessa. Och man kan inte producera mat på ett lika effektivt sätt, berättar LRF:s expert Cecilia Reje.

Magnus Åstrand på Seglingsbergs gård i Ramnäs är en av många företagare som ännu står utan fiberuppkoppling. Han berättar att det har varit en utdragen process:

– Vi har skrivit under avtal för flera år sedan, och då lovades det att fiber skulle byggas ut, men sedan dess har det gått i stå. Detta är särskilt allvarligt sedan också den fasta telefonin klipptes av häromåret.

Nu är det bråttom med utbyggnaden, menar Magnus Åstrand. Den snabba tekniska utvecklingen inom branschen gör alltmer snabb uppkoppling till en nödvändighet.

– Vi har ju viktiga larmfunktioner på mjölkrobotar och annat. Just nu får vi köra allt trådlöst, vilket är väldigt osäkert. Vi måste få ut fiber hit, för inom ett par år kommer det vara omöjligt att bedriva företag dessförutan, berättar han.

Marknadens aktörer har ett stort ansvar för den fortsatta utbyggnaden. Men det offentliga måste förbättra förutsättningarna där fiberutbyggnaden är särskilt utmanande. Det är tydligt att landsbygden ligger långt efter i utbyggnaden om man jämför med företag i tätorter där 80 procent har fibertillgång, enligt Post- och Telestyrelsen.

Landsbygdsföretagen får inte lämnas i sticket, utan denna digitala klyfta måste slutas. Internet är i dag en förutsättning för att ta del av många tjänster kopplat till arbete och välfärd. Och möjligheter att ta del av digitala tjänster gör störst skillnad för de som har längst att åka.

Enligt IT & Telekomföretagen kan Sverige gå miste om 28 000 nya arbetstillfällen och 11,5 miljarder kronor i ytterligare skatteintäkter om inte människor på landsbygden också är uppkopplade med snabbt bredband.

Resurser måste skjutas till. I en skrivelse till regeringen uttrycker Sveriges kommuner och regioner, SKR, sin oro över att bredbandsutbyggnaden mattats av. Den återstående utbyggnaden på landsbygden är i hög utsträckning beroende av offentligt stöd och SKR eftersöker ett nationellt ansvar för denna viktiga infrastruktur. Satsas det inte på bredbandsutbyggnad kommer det att innebära stora förluster för offentlig sektor i form av utebliven effektivisering. ”Merkostnader till följd av en långsam utbyggnad av bredbandsinfrastrukturen drabbar i hög grad kommuner och regioner när effektiva digitala tjänster inte kan införas”, står att läsa i skrivelsen.

I en tid när välfärdsbehoven ökar och kommunerna går med underskott behövs alla verktyg som kan effektivisera offentlig sektor. På samma sätt måste även företagen kunna digitalisera sina verksamheter för att utvecklas och därmed även fortsätta att bidra med pengar till välfärden. Därför behöver bredbandsutbyggnaden klassas som avgörande infrastruktur och prioriteras upp i nästa statsbudget, enligt SKR.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Konkurrens på (o)lika villkor

OSUND KONKURRENS 23 procent av Västmanlandsföretagen upplever osund konkurrens från kommunal verksamhet. Men så måste det inte vara. Det finns en hel del som en kommun eller offentlig aktör kan göra för att arbeta för en sundare konkurrens med näringslivet, menar Stefan Sagebro, expert hos Svenskt Näringsliv. 
NYHET Publicerad:

Så kan Sveriges kommuner stå pall

KOMMUNKRISEN Det är kris i kommunsverige. Ungefär en tredjedel av alla kommuner gick minus förra året. Stora nedskärningar och skattehöjningar väntas på många håll i landet. Tony Gunnarsson, Svenskt Näringsliv i Västmanland anser dock att det finns en rad saker som kommunerna kan göra för att förbättra situationen, framför allt att långsiktigt utveckla det lokala företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Ökade kostnader för små skogsnäringar

AVGIFTER Från årsskiftet krävs det en ansökan till Trafikverket och avgift om 2 900 kronor för att få göra ett virkesupplag vid allmän väg, oavsett storlek på virkesupplag. Detta blir en ytterligare börda för redan tyngda skogsbrukare. "Det vore mycket olyckligt både ur ett kostnads- och ett administrativt perspektiv om detta blev realiserat, säger Thomas Claesson, ordförande för Mellanskog i Västmanland.
NYHET Publicerad:

Kommer ni att åtgärda detta, Köpings majoritet?

KOMMUNKRISEN Dåligt företagsklimat, få företag och för få i arbete. Köpings kommuns utmaningar är stora.
NYHET Publicerad:

Skyll inte på lagstiftningen – gör istället er hemläxa!

UPPHANDLING Det pågår en intensiv debatt kring nyligen gjorda upphandlingar. Oavsett upphandling så skyller mer eller mindre alla som deltar i debatten på lagen om offentlig upphandling och kräver att denna ska ändras. Det påstås bland annat att det är lagens fel att upphandlande myndigheter måste köpa till ”lägsta pris”, att lagen förhindrar upphandlare att tala med leverantörer och att det enligt lagen inte får ställas krav på referenser. Inget kunde vara mer fel. Självklart får man beakta kvalitet i upphandlingen, tala med varandra och ställa krav på referensobjekt eller referenser.
NYHET Publicerad:

Ansvarsfulla avtal säkrar jobb och välfärd

KOMMENTAR Konjunkturen bromsar nu in, inte bara i Västmanland och resten av Sverige, utan även på viktiga exportmarknader. Samtidigt finns en risk att svenska företag och jobb hamnar mitt i upptrappade handelskonflikter och fortsatt osäkerhet kring Brexit. Det råder alltså en betydande ovisshet kring den ekonomiska utvecklingen framöver.
NYHET Publicerad:

Kompetenskris i fokus inför stundande avtalsrörelse

AVTAL 2020 Strax innan jul ska parterna lämna in sina krav inför den avtalsrörelse som drar igång nästa år. 500 kollektivavtal ska omförhandlas, något som berör 2,8 miljoner anställda runt om i Sverige. För flera företag är huvudfrågan att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden, och göra det lättare att hitta rätt kompetens.
NYHET Publicerad:

Stort behov av ägarskiften i Västmanland

GENERATIONSSKIFTE Svenska företagare blir äldre, i dagsläget är en femtedel av Sveriges företagsamma personer över 64 år. Stora värden i form av företag, arbetstillfällen och skatteintäkter står på spel när ett generationsskifte ska genomföras. Anders Ydstedt, expert på ägarfrågor, vet vad som krävs för ett lyckat ägarskifte.
NYHET Publicerad:

Frida ska öka samverkan mellan skola och näringsliv i Västmanland

SKOLNÄTVERK Vi välkomnar Frida Järleskog som ny skolnätverksansvarig till Svenskt Näringslivs regionkontor i Västmanland. Frida kommer i sin roll som skolnätverksansvarig att arbeta med att öka samverkan mellan skola och näringsliv genom att förmedla Svenskt Näringslivs kostnadsfria skolmaterial.
NYHET Publicerad:

Prao bra för både elever och arbetsgivare

PRAO Sedan en tid är prao återigen obligatoriskt i högstadiet. Det innebär en utmaning för både skolor och företag i Västmanland, men de många fördelarna överväger, anser Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv satsar på en NäringslivsAkademi för unga beslutsfattare

UTBILDNING Svenskt Näringslivs regionkontor i Södermanland, Västmanland och Örebro gör en gemensam satsning för att öka kunskapen om vad som krävs för ett växande och välmående företagande. Satsningen heter NäringslivsAkademin Mälardalen.
NYHET Publicerad:

Avtalsrörelsen avgörande för Västmanlands konkurrenskraft

AVTAL 2020 Under avtalsrörelsen 2020 kommer cirka 500 avtal för 2,8 miljoner löntagare i samtliga samhällssektorer att förhandlas om. Att avtalen blir internationellt konkurrenskraftiga är avgörande för Västmanlands län, som exporterar varor för cirka 42 miljarder årligen och där totalt cirka 40 000 jobb är beroende av utrikeshandel.
NYHET Publicerad:

Kungsör sätter företagsklimatet främst

FÖRETAGSKLIMAT Kungsörs kommun stiger i rankingen av lokalt företagsklimat med 106 placeringar, en imponerande klättring som gör dem till den kommun i Västmanlands län som gjort störst förbättring i år. Men ännu är de inte nöjda. ”Målet är att vara bäst” säger Claes-Urban Boström, kommundirektör i Kungsör.
NYHET Publicerad:

Tre Västmanlandskommuner bland de 100 bästa

FÖRETAGSKLIMAT Hallstahammar, Kungsör och Västerås har bäst företagsklimat i Västmanland. Det visar Svenskt Näringslivs årliga ranking om företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Över 30 000 företagare har satt betyg på sin kommun. Dessa svar utgör, tillsammans med statistikfaktorer som marknadsförsörjning och andel företagsamma, grund för rankingen.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingen i ropet: Vad händer nu?

WEBBINAR Arbetsförmedlingen förändras runt om i Sverige. Det är i grunden positivt men det skapar viss oro och otydlighet vad som gäller. Hur påverkas näringslivet på kort och längre sikt?
NYHET Publicerad:

Dåligt med valfrihet i Västmanland

LOV Lagen om valfrihet har nu funnits i tio år. Denna frihetsreform har gett människor möjligheten att själva påverka sin vård och omsorg och den har gett medarbetare i vården och omsorgen fler arbetsgivare att välja mellan. Detta är värt att fira, men fortfarande finns mycket kvar att göra. I Västmanland saknas ännu valfrihet i åtta av tio kommuner samtidigt som den nationella lagstiftningen behöver justeras.
NYHET Publicerad:

Oroande konjunkturläge i Västmanland

KOMMENTAR I Svenskt Näringslivs företagarpanel ger de västmanländska företagen oroande prognoser om det ekonomiska läget. Detta måste både politiker och arbetsmarknadens parter ta till sig och agera på.
NYHET Publicerad:

Inför rankingen 2019 – Utgångsläget i Västmanlands län

FÖRETAGSKLIMAT Den 24 september släpper Svenskt Näringsliv den årliga rankingen av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Men varför mäter vi företagsklimatet och hur ser förutsättningarna för Västmanlands län ut i år?
NYHET Publicerad:

Finns det ingen ände på transportskattehöjningarna?

KOMMENTAR Bensinskatten höjs med ytterligare 15 öre per liter, efter överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Detta bland annat till följd av att överindexeringen återinförs, vilket innebär att bensin- och dieselskatten automatiskt kommer att höjas varje år. "Att ytterligare pressa svenska privatbilister och transportföretag, som redan bär en tung skattebörda, är varken innovativt, hållbart eller bra för Sverige", skriver Tony Gunnarsson i denna kommentar.
NYHET Publicerad:

Dra åt den statliga svångremmen

KOMMENTAR "Regeringen har kommit överens med Liberalerna och Centerpartiet om att finansiera överenskommelsen i Försvarsberedningen och därmed stärka Sveriges försvar. Detta är bra och efterlängtat. Sverige har länge underfinansierat försvaret. Vad som inte är lika bra är hur detta ska finansieras: Genom att öka beskattningen på företagen", det skriver Tony Gunnarsson, Svenskt Näringsliv.