Traktor som skördar raps
Foto: Mostphoto

Krångliga miljöprövningar hämmar västmanländska lantbruk

NYHET Publicerad

REGELKRÅNGEL För lantbrukare som vill expandera sin verksamhet är proceduren om att godkännas som tillståndspliktig verksamhet oerhört kostsam och tidskrävande. Många företagare expanderar därför sin verksamhet upp till gränsen för tillståndsplikt. Detta skapar ett tillstånd där företagen stannar i sin utveckling istället för att expandera, något som skadar Västmanlands län där de gröna näringarna står för 2,5 procent av sysselsättningen.

Verksamhet på ett lantbruk räknas beroende på storlek och inriktning som anmälningspliktig eller tillståndspliktig, undantaget mycket små lantbruk. Ansökningsproceduren och den omfattande dokumentationen som kontinuerligt ska utföras är två tidskrävande faktorer som hindrar företagen att expandera.

– En förenklad miljöprövning utan tillväxthinder för lantbruksföretag skulle innebära en enorm tidsbesparing för många företag. Inte bara i bemärkelsen att det skulle sänka företagens kostnader, men även att det skulle möjliggöra investeringar, menar Lars-Erik Lundqvist, expert på konkurrenskraft och regelförenklingar, Lantbrukarnas Riksförbund.

I dag tar tillståndsprocessen lång tid och går helt över förvaltningslagens krav om skyndsam ärendehantering. Enligt förvaltningslagen ska man som företag få ett beslut inom sex månader. Men verkligheten ser annorlunda ut, säger Lars-Erik Lundqvist.

– Förvaltningslagen säger beslut inom sex månader, men i verkliga livet brukar processerna i genomsnitt ta två år. Det innebär att en sån här tillståndsprövning blir en risk i investeringskalkylen när man får vänta så länge på besked. Riskfylld och försenad investering leder till minskad produktion och ekonomi. I vissa fall kanske man redan har lånat upp pengar och har kostnader för sina lån men står och kan inte få igång produktionen som man planerat.

Ett av åtgärdsförslagen är att anpassa dokumentations- och ansökningskraven till en nivå som passar företag med små administrativa resurser. En annan viktig del av förändringsarbetet skulle vara att digitalisera dessa processer så att utbytet av uppgifter kan bli snabbare mellan företagare och myndigheter.

– Det viktiga är att myndigheterna börjar utföra dessa i ett system i linje med förvaltningslagens krav så att en bonde kan få ett beslut inom sex månader, men det behövs också ett bättre klimat när det gäller myndighetskontakt. Företagare ska uppleva att de får hjälp snarare än att uppleva att de bara blir kontrollerade. Så är bättre myndighetsutövning är absolut nödvändigt om man försöker hantera såna här processer snabbare och försöker hjälpa en företagare att hitta rätt bland alla regelverk, avslutar Lars-Erik Lundqvist.

Att lant- och skogsbruket hämmas i sin utveckling är oroande för Västmanland och Sverige. Om det svenska jordbrukets produktionsvolym växer med 2 procent per år fram till 2030 skulle nästan 50 000 jobb skapas i sektorn. Det svenska lantbruket och dess medarbetare bidrar redan i dag tillsammans med 15 miljarder i skatteintäkter, vilket motsvarar kostnaden för 442 vårdcentraler. I Västmanland är det gröna näringslivets andel av sysselsättningen 2,5 procent och de gröna näringarna svarade för 2,1 procent av Västmanlands bruttoregionalprodukt.

Fakta

Näringslivets Regelnämnd, NNR, arbetar för att förespråka och verka för effektivare och mindre kostsamma regler samt en minskning av företagens uppgiftslämnande i Sverige och EU.

Läs rapporten Näringslivets förslag till regelförbättringar i Sverige 2018-2022