Tvärnit för industrin ger inget utrymme i avtalsrörelsen

NYHET Publicerad

KONKURRENSKRAFT Avtalsrörelsen 2020 närmar sig och kan bli en rysare för svensk industri. "Avmattningen i tillväxt går snabbare än vi beräknat och sprider stor osäkerhet i de flesta branscher. Självklart kommer detta att spela stor roll i avtalsrörelsen, vi måste skydda och stärka vår konkurrenskraft", säger Per Hidesten, vd, Industriarbetsgivarna.

Per Hidesten, Anna Hedensjö Johansson och Per Braconier
Foto: Anders Lövgren
ENAD FRONT I AVTALSRÖRELSEN: Per Hidesten, vd, Industriarbetsgivarna, Anna Hedensjö Johansson, Svenskt Näringslivs regionchef i Västernorrland och Per Braconier, projektledare, Svenskt Näringsliv, samlade företagare och näringslivsorganisationer för ett lunchseminarium om avtalsrörelsen 2020.
Juan Pablo Montes och Elisabeth Nordberg, Bucher Emhart Glass
Foto: Anders Lövgren
“Det är precis så här vi upplever nuläget. För oss handlar det om att försvara konkurrenskraften gentemot andra vår koncerns övriga fabriker. När ägarna som sitter i Schweiz jämför vad produktionen kostar hos oss och i Malaysia, Kina eller USA så gäller det att vi kan hävda oss och då har lönerna stor påverkan”, säger Juan Pablo Montes, vd, och Elisabeth Nordberg, HR-chef, från Bucher Emhart Glass.
Peter Lundström, Permascand
Foto: Anders Lövgren
”Inför avtalsförhandlingarna är det viktigt att förstå att styrkan hos ett företag som Permascand ligger i att långsiktigt klara av att kontrollera sin kostnadsutveckling samt i samklang med marknaden och kunderna tillgodose behovet av kompetens för att kunna leverera framtida värde och förbli konkurrenskraftiga”, säger Peter Lundström, vd, Permascand.

Vid ett seminarium i Sundsvall deltog Per Hidesten, vd, Industriarbetsgivarna och Per Braconier, projektledare, Svenskt Näringsliv och gav sin syn på nuläget.

– Att prata om avmattning inom industrin är för snällt. Det handlar om en tydlig inbromsning och orsakerna går främst att hitta globalt. Både USA och Tyskland har nu strafftullar som slår mot vår exportindustri och oron kring handelskonflikter sprider stor osäkerhet. Särskilt stålindustrin har det tufft, säger Per Hidesten.

Vidare planerar redan många industriföretag för en hård Brexit och kalkylerar med kraftiga exporthinder till Storbritannien. Med en redan historiskt svag utveckling av BNP i Europa, årlig ökning med endast cirka 1 procent, så är det tydligt att den mycket viktiga Europaexporten inte går att förlita sig till för svenska företag.

– Ingen region klarar att konkurrera med Kina och USA med en sådan svag utveckling. Därför är det också fascinerande att parlamentariker i Bryssel inte med ett ord nämner denna situation, utan tycks ha accepterat den, säger Per Hidesten.

Analysen fick i veckan stöd när även Internationella valutafonden (IMF) sänkte den globala tillväxtprognosen till 3 procent för året, den lägsta sedan finanskrisen 2008-2009.

Industriarbetsgivarna har fyra utpekade mål med förhandlingarna.

  • För att stärka internationell konkurrenskraft krävs kostnadskontroll,
  • Avtalen ska möjliggöra långsiktiga planeringshorisonter och ge stabila förutsättningar.
  • Nej till förkortad arbetstid.
  • Harmonisering av avtal och utsuddade gränser mellan arbetare och tjänstemän.

Att slå in på en väg som leder till förkortad arbetstid skulle enligt Per Hidesten endast leda till en ytterligare försvagning av konkurrenskraft. Och vad gäller den fjärde punkten så hänger den samman med pågående digitalisering, som gör att allt fler arbetsuppgifter ligger i ett gränsland mellan traditionellt och modernt industriarbete. Det som tidigare gjordes på golvet, görs ofta i dag i en app eller vid ett skrivbord.

Det senaste industriavtalet 2017 gav en årlig löneökning på 2,17 procent och att ett liknande märke skulle kunna vara aktuellt nu, är helt uteslutet enligt Per Braconier.

– Ska svensk industri ha någon chans att behålla konkurrenskraft så finns inte det utrymmet, det står helt klart. En annan viktig fråga är de höga ingångslönerna som är ett stort hinder för nyanställningar och leder till att bibehålla utanförskapet. Där vill vi se en tydlig förändring, säger Per Braconier.

– Noterbart är att rekordmånga svenska företag tyvärr ser dystert på framtiden. Andelen företag som tror på en produktions- eller försäljningsökning är den lägsta på sju år, även förväntningarna på anställningsbehov och investeringar har sjunkit, säger Per Braconier som lutar sig mot en medlemsenkät.

2020 omförhandlas cirka 500 kollektivavtal för 2,8 miljoner anställda. Både Svenskt Näringsliv och Industriarbetsgivarna rullar nu ut informationskampanjer.