Reformer för en bättre svensk skola

NYHET Publicerad

UTBILDNING Med en relativt låg arbetslöshet på 5,7 procent är det stora svårigheter att hitta kompetent arbetskraft i Västerbottens län. Om möjligheterna för alla att få jobb ska förbättras krävs det att kunskapsnivåerna i skolan ökar. Därför föreslår Svenskt Näringsliv höjda krav på lärarutbildningarna, en nationell skolpeng samt satsningar för att höja kunskapsnivån hos såväl låg- som högpresterande elever.

Mats Andersson

Mats Andersson, regionchef för Svenskt Näringsliv i Västerbottens län.

Foto: Ernst Henry Photography

Arbetslösheten i Västerbottens län var under 2018 cirka 5,7 procent enligt Arbetsförmedlingens statistik, det är under genomsnittet för övriga Sverige som under 2018 haft en arbetslöshet på 7 procent.  Många företag i länet har svårt att hitta rätt kompetens. En grundläggande förutsättning för att vända trenden återfinns i den svenska skolan.

I Svenskt Näringslivs nya rapport med namnet Ökad kvalitet i ungdomsskolan framgår att det finns ett tydligt samband mellan å ena sidan länders kunskapsresultat hos elever, och å andra sidan ländernas välstånd. Det framgår också att mer stöd måste ges till såväl elever som presterar för låga resultat, och högpresterande elever som inte blir tillräckligt utmanade.

Rapporten är den nionde i ordningen inom ramen för projektet Ett utmanat Sverige. Ett Utmanat Sverige syftar till att föreslå reformer som behövs om 10, 15 och 20 år för att värna välståndet och tillväxten i Sverige.

Svenskt Näringsliv uppmuntrar Januariavtalets skrivningar om skärpta krav och högre antagningskrav för lärarutbildningen och vill gå ännu längre. I rapporten efterlyses stärkt kvalitet i utbildningarna genom högre tempo, mer lärarledd tid i undervisningen och högre krav på djupa ämneskunskaper.

– Lärarutbildningen behöver ordentliga, långsiktiga reformer. Då räcker det inte att höja antagningskraven. Det behövs en betydligt högre kvalitet på lärarutbildningen, säger Mats Andersson, regionchef för Svenskt Näringsliv i Västerbottens län.

Ytterligare ett förslag är att införa en nationell skolpeng. För att skapa likvärdiga möjligheter för elever oavsett vilken plats eller familj eleven kommer ifrån föreslår Svenskt Näringsliv att skolpengen ska differentieras utifrån geografiska och socioekonomiska faktorer

– Genom en nationell skolpeng ökar möjligheterna för ett samlat grepp i hela landet samtidigt som vi bättre kan tillvarata alla elevers förutsättningar, oavsett bakgrund. Det är inte bara bra för eleverna, utan i förlängningen också för välståndet och arbetsmarknaden i regionen, menar Mats Andersson.

Utöver förslagen om att reformera lärarutbildningen och införande av nationell skolpeng föreslår Svenskt Näringsliv att åtgärder sätts in för att motverka betygsinflation samt att stärka förutsättningarna för högpresterande elever.  

Stödet till de högpresterande eleverna är viktigt för att stärka tillväxten. Förutom att lyfta de lågpresterande behöver de elever som har lättast för sig få större utrymme att utvecklas. Bland annat föreslår Svenskt Näringsliv att försöken med spetsutbildningar ska permanentas och byggas ut.

I dag finns spetsutbildningar i en rad olika ämnen, från matematik till humaniora, men spetsutbildningarna förekommer bara på 20 grundskolor och 21 gymnasieskolor i landet. Europaskolan i Strängnäs är en av dem.

– Fler skolor behöver få verktyg att tillvarata elever som presterar särskilt högt. Det måste ske både inom den ordinarie undervisningen och genom spetsutbildningar. Europaskolan är ett strålande exempel, avslutar Mats Andersson.