Miljöskatter måste designas bättre

NYHET Publicerad

SKATTER Svenskt Näringsliv är av uppfattningen att elektronikskatten, den s.k. kemikalieskatten, aldrig borde ha införts och att den bör avskaffas. Skatten infördes med miljöargument men den eventuella miljönyttan är tveksam och den har påtagliga negativa effekter för svenska företag i form av bl.a. ökad administration och försämrad konkurrenskraft.

Robert Lönn

Robert Lönn är skattejurist på Svenskt Näringsliv och arbetar med skattepolitiska frågor, särskilt energi- och miljöbeskattning samt övriga punktskatter.

Foto: Ernst Henry Photography AB

Såväl vår miljö som vår välfärd är för viktiga för att beslut ska tas utan tillräcklig analys av lämpligheten och effektiviteten hos olika styrmedel. En utgångspunkt i miljöpolitik bör vara att använda effektiva styrmedel som har en verklig effekt på miljön. Mot bakgrund av detta är det anmärkningsvärt att skatten på elektronik höjs kraftigt utan närmare utredning trots att det finns forskning från bl.a. professor Runar Brännlund som visar att skatten har en tveksam miljönytta och en rapport från HUI Research som visar på att skattens negativa ekonomiska effekter kan överstiga intäkterna från skatten.

Skatt är ett av flera styrmedel och det är viktigt att använda det mest ändamålsenliga verktyget i verktygslådan för ett givet miljöproblem – skatt är inte lösningen på alla våra miljöproblem.

Det vore olyckligt för både miljö och svensk ekonomi om skatten på elektronik används som mall för införande av nya miljöskatter som regeringen har ambitionen att genomföra i sitt 73-punktsprogram. En ny miljöskatt, givet att det är det mest ändamålsenliga styrmedlet, måste därför utformas med bl.a. följande lärdomar och grundläggande principer:

  • Utländska företag får inte gynnas framför svenska företag. Samma skatt ska gälla för alla som säljer till den svenska marknaden. Inget undantag för utländsk distanshandel till Sverige.
  • Ingen skatt ska tas ut om en produkt inte innehåller de miljöfarliga ämnen som miljöskatten avser att träffa.
  • Skatten får inte vara hinder för cirkulär ekonomi.
  • Det måste finnas tillförlitliga tekniska mätmetoder för att säkerställa att skatten blir rätt, vilket är en viktig konkurrens- och rättssäkerhetsfråga.
  • Det måste göras en regelbunden uppföljning och utvärdering för att säkerställa att skatten har tilltänkt effekt på miljö och ekonomi.

En rätt utformad miljöskatt innebär att miljöproblemet minskar samtidigt som intäkterna från skatten minskar när den aktuella skattebasen minskar till följd av skatten. Något som är problematiskt om skatten ska finansiera en skatteväxling. Utgångspunkten måste vara att en miljöskatt ska var designad för att avhjälpa ett miljöproblem och inte primärt för att generera skatteintäkter, något som borde vara självklart för den som säger sig värna om miljö- och klimatfrågor.

Låt oss kräva att de skatter som införs med miljöargument verkligen är effektiva miljöstyrmedel och på riktigt bidrar till att förbättra vår miljö utan att slå undan konkurrens- och innovationskraft för företag i Sverige.