Johan Antti
Foto: Magnus Stenlin

"Vi är medvetna om den kritiken, det har också framkommit i våra egna kundbarometrar som är gemensamma med övriga länsstyrelser i landet. Bemötande och kommunikation kan bli bättre", säger Johan Antti som är länsråd på länsstyrelsen i Norrbotten.

Länsstyrelsen i Norrbotten sämre än snittet

NYHET Publicerad

FÖRETAGSKLIMAT Långa handläggningstider, otillgängliga tjänstemän, egna agendor och dysfunktionell styrning det är upplevelser företagare i länet har i sina kontakter med länsstyrelsen. Det visar en undersökning som Svenskt Näringsliv gjort.

Svenskt Näringsliv har frågat företagare i hela landet hur de upplever kontakten med länsstyrelsens tjänstemän i företagsfrågor. I jämförelse med länsstyrelser i övriga landet hamnar Norrbotten poängmässigt strax under genomsnittet.

Synpunkter som framkom från företagarna är att det är svårt att komma i kontakt med tjänstemännen, handläggningstiderna är orimligt långa och att det är dålig styrning och ledning där företagarna upplever att tjänstemännen styrs av egna agendor.

– Vi är medvetna om den kritiken, det har också framkommit i våra egna kundbarometrar som är gemensamma med övriga länsstyrelser i landet. Bemötande och kommunikation kan bli bättre, säger Johan Antti som är länsråd på länsstyrelsen i Norrbotten.

– Att det är svårt att få tag på handläggare är återkommande kritik som vi får och som vi jobbar med att lösa. Vi för en diskussion i vår verksamhet om hur vi gör oss mer tillgängliga. Somliga handläggare har nu telefontider för att skapa mer utrymme. När det är telefontid är uppdraget att svara i telefon och föra en dialog, säger Johan Antti.

Han berättar också att länsstyrelsen har fokus på att minska handläggningstiderna.

– Jag har drivit på ett inre arbete i den frågan, om nödvändigheten att kunna hantverket i handläggningen, att vara aktiv i handläggningstiden. När det drar ut på tiden kan det bero på tvekan, osäkerhet och rädsla att göra fel från tjänstemännen. Då handlar det om att ha synsättet ”good enough.” Går det fel är det bara att göra en ny ansökan och göra om. Jag pläderar för hellre ett snabbt nej än ett långsamt ja i vår verksamhet.

Johan Antti pekar också på företagarnas förväntningar, där de förväntar sig att saker och ting går fort och blir gjorda.

– Det vi från vår sida kan göra är att vara tydliga i kommunikationen. Om man tidigt berättar att det här ärendet kommer att ta två veckor eller tre månader, då tror jag också det blir enklare för företagarna att acceptera tiden det tar.

I Svenskt Näringslivs enkät uppgav en företagare som behövde bygga ut sin verksamhet att hen hamnade i en långdragen beslutsprocess. Beskedet hen fick var att det skulle ta ett år innan allt var klart. När det gäller detaljplaner och bygglov har länsstyrelsen ett granskande uppdrag, där deras inventeringar och granskningar kan försena besluten.

– Jag är lite förvånad med ettåriga handläggningstider för ett trivialt ärende som bygglov, men det måsta ha handlat om fastighetsbildning och då är också lantmäteriet inkopplat, vilket gör att det tar längre tid, konstaterar Johan Antti.

Ärenden som Johan Antti medger tar längre tid är sådant som prövningar av till exempel vindkraftsärenden där det är många sakägare inblandade.

– Ett typiskt beslut i ett vindkraftsärende är att sökande får sitt miljötillstånd men med en rad villkor, för att minska den negativa miljöpåverkan. Det föranleds av mycket diskussioner. Men sedan har vi andra ärenden som kan gå blixtsnabbt. Till exempel om du söker andra dispenser då bör handläggaren kunna ge besked i telefon om det är ja eller nej. Är det ja så skicka in en ansökan, annars avstå, säger Johan Antti.

Även när det gäller stöden är företagarna kritiska, då utbetalningarna blivit försenade och det har varit krångligt att få till ansökningar.

– Vi är medvetna om det. Vi har haft problem med stöden som gått via Jordbruksverket, där har det varit fullständigt haveri. Det gäller bland annat rättighetsstöd där ditt lantbruk ska få stöd och när ansökan är gjord förväntar man sig att stödet kommer. Där är det den digitala plattformen som inte har fungerat, vi har därför fått ha parallella system för att hålla reda på stöden. Det är pinsamt hur det har hanterats, säger Johan Antti.

Cirka 300 personer arbetar på länsstyrelsen i Norrbotten, vilket gör det till den fjärde största i Sverige till numerären.

38 företagare i Norrbottens län svarade på Svenskt Näringslivs undersökning som genomfördes under fjärde kvartalet 2019.