Fortfarande utmaning att driva friskola

NYHET Publicerad

OLIKA VILLKOR Böle byskola i Östersunds kommun har varit friskola i 16 år. Skolan är känd för att bedriva verksamhet med hög kvalitet. Rektor Eva-Märet Nordenberg vittnar dock om ständiga svårigheter då de fortfarande inte får samma förutsättningar som kommunala skolor.

Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola

Eva-Märet Nordenberg, rektor Böle Byskola

Som ett exempel beslutade politikerna i Östersund i januari i år att lägga ner den inskrivna fritidsverksamheten från och med årskurs 4. Den innebär fritidsverksamhet av hög kvalitet i enlighet med läroplan. Fritidspersonalen jobbar exempelvis vidare med de frågor som är aktuella i skolan för stunden.

– Jag fick reda på beslutet i februari, mitt under budgetåret, en månad senare än förändringen egentligen skulle ha trätt i kraft, säger Eva-Märet Nordenberg.

Fritidsverksamheten ersattes visserligen med så kallad klubben-verksamhet och för de flesta kommunala skolor innebar det inte något större problem. Men för Böle Byskola, som både är en friskola och ligger utanför stan, blev det problematiskt.

– Som friskola får vi inte ersättning för skolskjutsar. Geografiskt ligger vi på landsbygden. Därför har vi många fler barn inskriva på fritids än andra skolor i kommunen. Där har barnen närmare hem eller har skolskjuts.

Totalt innebar beslutet cirka en miljon i lägre ersättning för klubben än för fritids. För 225 000 kronor per år ska de nu bedriva verksamhet för 35 barn. Det täcker inte ens lönekostnaderna för en medarbetare.

– Den här gången var det ju tur att vi som friskola än så länge får gå med vinst. Jag får använda del av tidigare års överskott för att täcka upp förlusten, men det är inte hållbart i längden.

Förhoppningen är att beslutet rivs upp och att den inskrivna verksamheten återinförs. Utredning pågår i frågan.

Ytterligare en svårighet som uppstår regelbundet är när barn- och utbildningsnämnden i kommunen går med underskott.

– De kommunala skolorna får då tillskott eller tillåts ha underskott, men så fungerar det inte för oss. Skolpengen är beräknad på lagd budget för den kommunala skolan och då den verksamheten inte klarar av att hålla budget och det skjuts till mer pengar borde det skjutas till pengar även till oss. Som det är nu måste vi kämpa för att få vår del av tillskottet i efterhand. Fördröjningen gör att vi i praktiken tvingas bedriva verksamheten med en mindre peng för varje elev. Nu har vi fått ersättning för 2018 års underskott, men fortfarande inte för 2017. Det är inte okej, menar Eva-Märet Nordenberg.

Hon poängterar att varken Böle Byskola eller andra friskolor är ute efter någon särskild behandling. Hon vill bara att förhållandena ska vara rättvisa enligt lagen om lika villkor.

– Det är en stor utmaning att bedriva verksamhet under politiska beslut där förutsättningarna förändras snabbt utan dialog, konsekvensbeskrivningar och framförhållning. Tänk om kommunen kunde ta hjälp av oss friskolerektorer?! Vi är proffs på att räkna och få en budget att hålla.