Företag ratar skattkista för affärer

NYHET Publicerad

KRÖNIKA Den offentliga marknaden är stor, mycket stor. Enligt Upphandlingsmyndigheten uppgick värdet på den offentliga marknaden år 2016 till 683 miljarder, eller sjutton procent av BNP. Det saknas dock fullt tillförlitlig statistik och många menar att marknaden sannolikt är ännu större. En del menar att det handlar om över 1 000 miljarder kronor per år, skriver Birgitta Laurent, expert på offentlig upphandling.

Birgitta Laurent

Birgitta Laurent, expert på offentlig upphandling på Svenskt Näringsliv.

Det är naturligtvis viktigt att dessa köp görs på ett sådant sätt att vi medborgare får ut så mycket effekt som möjligt för varje skattekrona. En fungerande konkurrens behövs för att vi ska kunna vara säkra på att den upphandlande myndigheten får rätt kvalitet till rätt pris.

Den senaste statistiken visar dock att företagens intresse av att delta i offentliga upphandlingar avtagit år efter år. Det dalande intresset bland leverantörerna är oroande eftersom det i sin tur innebär en minskad konkurrens om uppdragen.

Nu har det gått så långt att i 43 procent av alla annonserade upphandlingar har det bara kommit in ett eller två anbud. Och då har vi inte räknat med de upphandlingar som har avbrutits på grund av för dålig konkurrens eller anbud som sedan sållats bort då de inte mötte ska-kraven. Konkurrensen är alltså ännu sämre i verkligheten. 

Vissa förklarar det låga intresset för offentlig upphandling med att vi haft en lång högkonjunktur i Sverige och att företagen inte har varit särskilt intresserade av att leverera till den offentliga marknaden. Det är dock viktigt med en fungerande konkurrens på den offentliga marknaden även under en högkonjunktur, så att vi får bästa möjliga utväxling av våra skattemedel även då.

I vår årliga undersökning av det lokala företagsklimatet betygsätter företagen kommunens sätt att genomföra sina offentliga upphandlingar. På en sex-gradig skala där betyget tre motsvarar godkänt, är snittet för våra 290 kommuner endast 2,7. I Jämtlands län ligger snittet på 2,6. Även om fyra av fem kommuner får underkänt ser vi en svag förbättring av betyget och tolkar detta som att det faktiskt går att påverka kommunerna.

Svenskt Näringsliv har under våren undersökt varför företag avstår från att medverka i offentlig upphandling – trots att de egentligen är intresserade av att vara med. Svaret var att administrationen är för omfattande, upphandlingarna har för stort fokus på låga priser och kravspecifikationerna är för krångliga.

En motsvarande enkätundersökning som Visma genomfört bland de företag som finns i deras företagsdatabas pekar på samma resultat. Vi vet därför ganska väl vad företagen önskar för att de ska vara intresserade av att delta i offentlig upphandling.  

Att dialog mellan offentliga aktörer och leverantörer är en av nycklarna för att nå en bättre upphandling är alla överens om men många upphandlare klagar på att de inte har den tiden. Det är synd, för det är svårt att genomföra bra upphandlingar om man inte tar reda på hur leverantörerna tänker.

Om upphandlarna inte tar initiativet till dialog är mitt förslag att vi tar kontakt med dem. Min uppmaning är därför följande. Har ni förslag på hur upphandlingarna kan göras bättre – ta er tid att framföra detta till upphandlarna eller politikerna. Alla vill vi att de offentliga inköpen ska resultera i mer ”pang för pengarna” och genom ert bidrag kan vi uppnå ett förbättrat upphandlingsklimat med fler anbud och en bättre konkurrens om de offentliga uppdragen.