Tomas Jonsson

"Om valfrihet för kommuner ingår i det nya regelverk som kommer beslutas så är vi tveksamma inför att tillämpa modellen för efterhandsdebitering", säger miljöchef Tomas Jonsson.

Bräckes miljöchef vill fortsätta ta betalt i förskott

NYHET Publicerad

FÖRETAGSKLIMAT Debitering efter utfört tillsynsarbete. Det är ett förslag som ligger hos Livsmedelsverket. Nyligen fick frågan uppmärksamhet i länet efter att en företagare riktat kritik mot hur Bräcke kommun levererar sin tillsynstjänst. "Vi är tveksamma att tillämpa modellen med efterhandsdebitering", konstaterar miljöchef Tomas Jonsson.

I slutet av november fick frågan om tillsynsdebitering uppmärksamhet i länet när Jämtlands Tidning berättade att livsmedelsföretagarna Örtagård Öst i Bräcke kommun inte hade fått tillsyn av verksamheten på fem år. Detta trots att man i förskott betalar en årlig summa. 

– Vi betalar dessa pengar varje år och det känns mer som en extra skatt. Det har blivit ett logistiskt hinder för oss, sa Bengt-Johnny Johansson på Örtagård Öst till Jämtlands Tidning.

Förhandsdebiteringen som arbetsmodell har varit en återkommande debatt och i flera av landets kommuner har efterhandsdebitering i en form som kallas Rättviksmodellen istället börjat nyttjas. Förskottsbetalning för tillsyner, som ibland inte ens utförs, slopas och ersätts med en rådgivande dialog och faktura efter genomförd tillsyn. En tydligare förståelse för vad företagaren har lagt pengar på för en bättre relation mellan företagare och kommun ses som en av modellens uppsidor.

– Det är lätt att göra företagare nöjda om det hade varit vårt enda mål, problemet är att det ibland går stick i stäv med det tillsynsarbete vi är ålagda att ansvara för, säger Tomas Jonsson som är miljöchef på Bräcke kommun.

– I grunden handlar det om att det behövs en större förståelse för att tillsyn inte handlar om en tjänst vi säljer, som jag ser det så är det dessutom tveksamt ifall Rättviksmodellen ens är förenlig med svensk lagstiftning, säger Jonsson bestämt och hänvisar till att statliga tillsynsinspektörer, enligt hans uppfattning, inte ska bistå med rådgivning på det sätt som tillämpas i Rättviksmodellen.

I dagsläget ligger en remiss med förslag från Livsmedelsverket hos Regeringen om införande av nya taxebestämmelser. Under 2020 lär beslut tas i frågan och tidigast 2021 kan taxan implementeras.

När Svenskt Näringsliv tog kontakt med livsmedelsföretaget Örtagård Östs produktionsansvarige Jan-Anders Jarebrand visade det sig dock att kommunens miljönämnd hade besökt verksamheten i inledning av år 2017.

– Dom kom föranmält och gjorde en väldigt grundlig tillsyn. Allt jobb dom gör då är dock helt irrelevant utifrån kraven som finns från våra kunder, vi måste alltid lägga resurser, i både pengar och tid på att ta hit privata tillsynsaktörer. Dels är kommunens tillsynsarbete för grund för våra kunder, dels är det ohållbart att vi inte kan garantera våra kunder att vi kommer utsättas för tillfredsställande tillsyn inom de närmaste fem åren, säger Johansson.

I tillägg till företagande inom livsmedelsbranschen så har Jan-Anders Jarebrand varit lokal representant för Jämtland i det nationella centrat för mathantverk Eldrimners, där har frågan varit uppe.

Jan-Anders Jarebrand, Örtagård Öst

Jan-Anders Jarebrand vill lyfta debatten om Bräcke kommuns tillsynstjänster mot företagare.

– Från näringslivet i länet har frågan varit uppe för diskussion länge nu. Alltfler skaffar sig också erfarenhet från externa privata tillsynsinspektörer och upplever mer valuta för pengarna där. Extra märklig är också situationen när Bräcke kommun vid några av de senaste tillsynerna har skickat inhyrd personal från Östersund, kompetensen hos dessa har varit så smal att vi misstänker att de inte ens var kommunala tjänstemän. Varför kan då inte vi som livsmedelsföretagare anlita en egen aktör som kan bistå med ett helt paket av tjänster som både tillfredsställer Livsmedelsverket och våra kunder, frågar sig Jarebrand. 

Tomas Jonsson bestrider påståendet om att andra inspektörer än kommunala tjänstemän har nyttjats.

– Detta är bara ett påstående från Jan-Anders som jag starkt motstrider, säger Jonsson.

På Bygg- och miljönämnden i Bräcke kommun är frågan inte heller lika aktuell som den sägs vara ute i näringslivet.

– Det är inte en stor fråga på Bygg- och Miljönämnden, den är sällan uppe för diskussion. Det vi ser är dock att det från näringslivet pågår ett intensivt lobbyarbete där bland andra Svenskt Näringsliv driver på frågan med bravur, säger Tomas Jonsson. 

På frågan om problematiken med att behöva köpa in ytterligare tjänster säger Jonsson:

– I dagsläget kan vi inte ta beställningar, vi vet faktiskt inte ens om det är önskvärt.

Kommer Bräcke kommun tillämpa Rättviksmodellen om Livsmedelsverket rekommenderar det?

– Om det ges valfrihet kommer vi som utgångspunkt inte att tillämpa modellen men för att ge ett säkert svar så måste jag sätta mig djupare in i vad förslaget handlar om. Det är många omkostnader runt administration som ligger utanför tillsynstillfällena, säger Jonsson.

På Örtagård Öst har man inlett ett ärende hos kommunen för att driva frågan vidare.

Jan-Anders Jarebrand upplever att det kommenteras och lovas allt mer i frågan om debitering för tillsynsarbete. Men verkligheten är en annan. Den är ett handelshinder för företagaren som inte hör hemma år 2019, anser han.

– Otydliga motprestationer för pengarna vi lägger, otydlighet i när och vad vi kan vänta oss att få och en väldig stelbenthet kring varför vi inte kan ta in externa privata aktörer för att tillfredsställa kommunens tillsynskrav, när Bräcke kommun själva hyr in andra aktörer än sina egna med låg kompetensgrad, säger Jan-Anders Jarebrand.