Rättviksmodellen ger win-win i kommunerna

NYHET Publicerad

FÖRETAGSKLIMAT Rättviksmodellen, där kommunal tillsyn faktureras i efterhand, gick från att vara utskälld till att bli föredöme för kommuner som vill förbättra kommunikationen med sina företagare. Intresset var stort när skaparna av modellen kom till Blekinge.

Markus och Martin
Hållbarhetschefen Markus Svensson och miljö- och byggchefen Martin Clarstedt från Rättviks kommun.
CarinaIMG_7529
Patrik Hansson, (S) kso i Karlskrona kommun (till vänster) ”Rättviksmodellen är intressant. Men det är viktigt att man ger genomförandet av ett nytt arbetssätt tid”. Jan Bremberg, (S) Karlshamns kommun (längst till höger) ”Mycket handlar om bemötandet och här får vi i kommunen nog anstränga oss lite till för att bli bättre. Dialogen mellan kommunen och företagen är viktigt.
carinaIMG_7512
Jonas Sandström, (S) Karlskrona kommun (till vänster) ”När man ska införa ett nytt tänk och arbetssätt bör det råda konsensus inom politiken i kommunen”. Carl-Göran Svensson, (M) Karlskrona kommun (till höger) ”Det måste finnas ett samspel mellan förvaltningarna i en kommun och företagen i kommunen så att man pratar med varandra på ”rätt” språk”.
grupparbete4

Det har tagit nio år för Rättviks kommun att få det som från början var ”olagligt” att i stället bli det arbetssätt som rekommenderas i tillsynsärenden.

Hållbarhetschefen Markus Svensson och miljö- och byggchefen Martin Clarstedt från Rättviks kommun berättade om, den ibland motarbetade, resan fram till i dag.

– Vi låg i bottenskiktet i Svenskt Näringslivs ranking, när det gäller vårt bemötande av näringslivet. Det var lätt att konstatera att de vanligaste kontaktytorna låg inom bland annat tillståndsansökningar och tillsynsärenden.  Alltså måste vi angripa de punkterna, om vi ville nå en förbättring, förklarade de.

– Vi slopade förskottsbetalning för en tillsyn som ibland inte ens utfördes, och ersatte den med en rådgivande dialog och faktura i efterhand. Kritiken från SKL lät inte vänta på sig och när vi hade hållit på i fyra år fick vi en nedgörande revisionsrapport från Livsmedelsverket, som granskade vårt tillsynsarbete. Vi kunde inte vara rådgivare åt dem vi var satta att granska, tyckte man.

Vändningen kom när Rättvik vänt sig till flera organisationer, som Visita, Svensk Handel, LRF och Svenskt Näringsliv och fått stöd från dem.

– Dåvarande landsbygdsministern Eskil Erlandsson kom på besök och lovordade oss, vilket ledde till att Livsmedelsverkets instruktion ändrades från att ”värna konsumentens intresse” till att ”även värna välmående livsmedelsföretag”. Han gav också Statskontoret i uppdrag att utvärdera avgiftsmodellen och de kom fram till att efterhandsbetalning var att föredra. Det skulle öka tilltron till kontrollen, säger Martin Clarstedt och fortsätter;

– I stället för ”det svarta fåret” i kommunvärlden, blev vi ”bäst i klassen”!

Efterfrågan på mera information och kunskap bland landets kommuner har lett till att man bildat en ekonomisk förening, Tillväxt & Tillsyn, med samverkan mellan kommuner som anammat arbetssättet, där männen bakom modellen åker runt och föreläser.

– Vi tror på, och märker, att det är enklare och skapar bättre relationer med företagen, om vi ringer upp och pratar om en möjlig lösning, än att skicka ut ett föreläggande, kanske med vitesföreläggande, säger Martin Clarstedt.

– Vi ser också den positiva effekten på företagsklimatet i vår klättring i rankingen. Från plats 238 till plats 10 på nio år när det gäller det sammanfattande omdömet. Dessutom har SCB räknat fram att de som har det bästa företagsklimatet också har den bästa tillväxten, vilket skapar fler jobb och högre skatteintäkter. Vi talar om win-win för både företagen och kommunen, berättade Markus Svensson.

Engagemanget och intresset hos deltagarna manifesterades tydligt i en livlig gruppdiskussion, där bland annat Carl-Göran Svensson, vice ordförande i byggnadsnämnden och ledamot (m) i kommunstyrelsen i Karlskrona, undrade hur man arbetat med att få personalen med sig i förändringsarbetet.

– Det brukar ju alltid finnas ett visst motstånd, när man vill förändra organisation och arbetsuppgifter menade Carl-Göran Svensson.

Martin Clarstedt svarade att en personalgrupp normalt innehåller en fjärdedel av vardera positiva respektive negativa individer, och däremellan två fjärdedelar, som är varken det ena eller det andra.

– Man får jobba med dem som är positiva, så får man efter hand med sig de som är neutrala. De som då fortfarande är negativa får man leta efter andra arbetsuppgifter åt, eller i värsta fall lösa ut.

Olle Termén