Med kloka lagar kan företagen klara klimatutmaningen

NYHET Publicerad

DEBATT Svenska företag är ledande i klimatomställningen. Årligen investeras tiotals miljarder kronor i innovationer och utveckling. Ett problem är att lagar och tillstånd inte hänger med i utvecklingen, skriver Fredrik Persson, ordförande, och vd Jan-Olof Jacke.

Jacke besöker Sandvik

Sandvik jobbar intensivt med hållbarhet. Företaget minskar koldioxidutsläppen, har en energieffektivare tillverkning och återvinner material.

Den fjortonde januari konstaterade vd:n i fondbolaget BlackRock att klimatförändringarna gör att vi befinner oss vid en punkt där finanssektorn kommer att genomgå ”en fundamental förändring”. BlackRock är världens största fondbolag och förvaltar 7 000 miljarder dollar.

Samtidigt var den viktigaste slutsatsen vid toppmötet i Davos att omställningen måste ske snabbt och globalt. Deltagarna rankade fem klimat- och miljörelaterade globala risker som de största. Det har aldrig hänt tidigare under organisationens femtioåriga historia.

Företagen ser problemen och tar dem på största allvar. De går från visioner till handlingsplaner och genomförande. Under de kommande decennierna väntas de privata klimatinvesteringarna öka kraftigt. Samhällets omställning kommer i allt högre grad att ledas av näringslivet.

Sverige är inget undantag, tvärtom. På flera viktiga områden leder svenska företag och svensk teknik den globala utvecklingen. Omställningen här i Sverige går snabbt.

Men den skulle kunna gå ännu snabbare. Svenska företag måste ha bra förutsättningar att fortsätta vara ledande. Här finns mer att göra. Idag finns det hinder för lösningar som skulle minska Sveriges samlade koldioxidutsläpp och skynda på den globala omställningen.

Det politiska uppdraget borde vara att kanalisera näringslivets vilja, pengar och ambitioner på ett sätt som är bra för klimatet. Men Sverige är ett av de länder i världen där det är svårast att få tillstånd för industriell verksamhet och att etablera nya anläggningar. Det drabbar industriföretag vars lösningar skulle bidra till att minska utsläpp och effektivisera resurshushållningen. Ett exempel: 80 procent av alla nya vindkraftverk fick nej 2018.

Den elektrifiering av industri- och av transportsektorn som är nödvändig för att minska svenska utsläpp står potentiellt inför stora problem när infrastrukturen inte kan byggas ut.

Enligt flera beräkningar behövs investeringar i elnät och elproduktion på över 1 000 miljarder kronor de kommande 25-30 åren. För att det ska bli möjligt måste tillståndsprocesserna ses över.

Företag avstår från att prospektera i Sverige

Svenska gruvföretag vittnar om liknande svårigheter, samtidigt som företag avstår från att prospektera i Sverige eftersom tillståndsprocesserna uppfattas som långdragna och inte fullt ut tillförlitliga. Följden blir att mineraler som behövs för att utveckla bättre batterier och därmed underlätta för elektrifieringen förblir outnyttjade.

Sveriges kanske mest uppmärksammade klimatprojekt – Hybrit-samarbetet för att få fram koldioxidfri ståltillverkning – har uttryckt oro för att infrastrukturen för elförsörjningen inte ska finnas på plats. Även här behöver politiken ge näringslivet förutsättningar så att Sverige kan nå klimatmålen. Den insikten måste vara vägledande i svensk tillstånds- och miljöpolitik framöver. Det handlar om klimatfrågan, men också om vårt lands fortsatta konkurrenskraft och välstånd.

Hela världen vill investera i ny grön teknik och Sverige har alla förutsättningar att leda utvecklingen – förutsatt att företagen kan verka och bygga verksamhet här.

Med handläggningstider på 10-15 år för tillstånd till nyinvesteringar i energiproduktion, eller för andra typer av tillstånd som är nödvändiga för att klara klimatomställningen kommer detta inte ske tillräckligt snabbt.

Vi behöver även bli betydligt bättre på att utnyttja resurser vi redan har. Det förutsätter en förändrad syn på vad som klassas som avfall, vem som äger det och en bättre hantering av tillståndsfrågorna. En cirkulär ekonomi bygger på att företag får och kan ta hand om de resurser som finns.

Det svenska näringslivet är världsledande inom klimatteknik. Våra stora industriföretag säljer smartare och bättre produkter till hela världen. Vår export är ett viktigt klimatpolitiskt bidrag. Nya cirkulära lösningar växer fram över hela landet. Näringslivet investerar varje år tiotals miljarder i innovationer och utveckling.

Lagstiftning och politik borde utgå från företagens potential

Lagstiftning och politik borde utgå från den potential svenska företag har. Ska vi leda vägen mot exempelvis koldioxidfri stål- och cementproduktion, så måste lagstiftning och tillståndsgivning gå i takt.

Redan 2003 framförde en parlamentarisk kommitté att miljöbalken är ett hinder mot investeringar som är bra för både miljön och samhällsekonomin, och att den motverkar sitt eget syfte om en hållbar utveckling. Sedan dess har flera utredningar kommit och gått – men inga verkliga förbättringar har genomförts.

Näringslivet kommer att leda omställningen för att vi tillsammans ska klara klimatet. Det kommer att ske över hela världen. Sveriges kanske viktigaste globala bidrag är att ge det svenska näringslivet möjlighet att fortsätta ha en ledande roll. Att göra det möjligt är ett politiskt ansvar.

Artikeln publicerades i Dagens Industri 2020-01-29