Prao blir obligatoriskt – regeringen har lyssnat på näringslivet

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Alla elever ska få rätt till minst tio dagar prao. Det är ett välkommet besked från regeringen. Nu får alla ungdomar möjlighet att se hur en arbetsplats fungerar, någonting som ger dem en fot in på arbetsmarknaden och underlättar deras framtida studie- och yrkesval. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

På politikerveckan i Järva presenterade utbildningsminister Gustav Fridolin i dag (12/6) en viktig satsning för att alla elever ska få jämlika möjligheter till kontakt med arbetslivet: prao blir obligatoriskt. I framtiden ska alla skolor vara skyldiga att erbjuda eleverna minst tio dagar prao. Dagarna kan förläggas när som helst under åttan eller nian. Det är ett välkommet besked. Vi på Svenskt Näringsliv har under flera år arbetat för en bättre samverkan mellan skola och näringsliv – där prao spelar en stor roll.

Tiden för prao har minskat kraftigt sedan åttiotalet. Fast det är inte näringslivets fel. Åtta av tio företag vill ta emot praoelever. Företagen känner ett starkt ansvar för ungdomarnas framtid och vill göra en insats. Men skolan och kommunerna är inte tillräckligt intresserade. Antingen tar de inte kontakt med företagen eller så är de krångliga att samarbeta med. Det visar en undersökning från Svenskt Näringsliv.

Fram tonar en bild av ett utbildningssystem som inte tar till vara näringslivets samhällsengagemang. Det är allvarligare än det kanske låter. I förlängningen drabbas både företagen och ungdomarna. Inte sällan leder kontakterna som högstadieeleverna knyter under prao till olika slags anställningar. Vartannat företag svarar att de tar emot praoelever för att skapa ett nätverk av sommarjobbare och vikarier. Prao kan därför vara vägen till det första jobbet och en fot in på arbetsmarknaden.

Varför har förekomsten av prao minskat? Det finns två huvudorsaker. För det första slutade prao att vara obligatoriskt i mitten av 90-talet. Många skolor erbjuder fortfarande eleverna en prao-period, men inte alla. På en av fem högstadieskolor får eleverna ingen prao alls. För det andra är Arbetsmiljöverkets regler otydliga och uppfattas som orimliga av skolor och företagen. Regelverket har skapat en så stor osäkerhet att många skolor avstår från att anordna prao.

Det är viktigt att komma ihåg att prao inte bara har stor betydelse för eleverna. Det skapar ett mervärde för hela utbildningsväsendet och arbetsmarknaden. Dels bygger elevernas prao en naturlig länk mellan skola och arbetslivet. Inte minst Yrkeshögskolan har visat att ett nära samarbete mellan näringsliv och skola förbättrar utbildningens kvalitet och relevans.

Dels kan samhället spara stora summor på att minska antalet felval till gymnasiet. Genom prao och andra former av samverkan mellan skola och arbetsliv finns alltså en möjlighet att komma åt den svenska arbetsmarknadens matchningsproblem. Prao stärker också banden mellan företag och skolan och kan leda till flera andra typer samarbeten.

Att återinföra obligatorisk prao löser inte alla problemen med samverkan mellan skola och näringsliv, men det är ett viktigt steg på vägen. En utvecklad samverkan kan höja elevernas motivation i skolan, förbättra kunskapsresultaten och säkerställa ämnenas och undervisningens relevans. Det ger i sin tur ett konkurrenskraftigt näringsliv.