Välfärdens utmaningar kräver kraftsamling  

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Utredningen om idéburna aktörer i välfärden har presenterat sitt förslag. Ellen Hausel Heldahl, jurist, anser att den är kontraproduktiv. ”Det riskerar att åter sätta frågan om driftsform högst på agendan istället för de utmaningar som behöver lösas”, skriver hon.

Ellen Hausel Heldahl

Ellen Hausel Heldahl

Foto: Ernst Henry Photography AB

Idag har utredaren Samuel Engblom överlämnat sitt betänkande Idéburen välfärd, SOU 2019:56, till civilminister Lena Micko.

Sverige har stora demografiska utmaningar. Behoven av välfärdstjänster inom utbildning, vård och omsorg i livets alla skeden överskrider och kommer överskrida tillgängliga resurser i form av skattemedel och personal, om vi inte förmår förbättra resursanvändningen i välfärden.

Framtidsprognoserna visar att gapet mellan tillgängliga resurser och behov kommer att öka ytterligare och fortgå fram till 2040. För att klara av utmaningarna som vi står inför behövs nytänkande, tjänsteinnovationer och en ökad grad av digitalisering. Välfärdstekniken måste ta ett utvecklingssprång.

Mot denna bakgrund är det förvånande att regeringen valt att lägga resurser på en utredning som ska ta fram ett särskilt förfarande för aktörer i välfärden som är idéburna, men till vilken nytta? Svenskt Näringsliv menar att alla aktörer – både vinstdrivande företag och idéburna aktörer – som kan leverera välfärdstjänster av hög kvalitet och hög grad av effektivitet behövs för att klara av de utmaningar vi står inför. Vi behöver också i högre grad sprida goda exempel där resurser har använts mer effektivt och lära av varandra.

Idag kan alla medborgare som har getts rätt att välja en välfärdstjänst i ett LOV-system välja en idéburen aktör. I ett LOV-system är det trots allt den enskildes val som står i fokus inte politikens.

Svenskt Näringsliv menar att utredningens förslag om ett reserverat LOV-system för endast idéburna aktörer är både kontraproduktivt för att klara välfärdens framtida utmaningar och är oförenligt med EU-rätten. Det riskerar också att åter sätta frågan om driftsform högst på agendan istället för de utmaningar som behöver lösas. Det behövs nu en gemensam kraftsamling mellan privat och offentlig sektor för att utveckla innovationer och arbetssätt i välfärden. 

Läs mer