Viktiga perspektiv saknas i regeringens klimathandlingsplan

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Klimatet är en central utmaning, och mycket måste göras för att begränsa den globala uppvärmningen i linje med Parisavtalets mål. Därför är det bra att regeringen nu har presenterat sin klimathandlingsplan för mandatperioden, även om viktiga perspektiv saknas och mycket måste konkretiseras, skriver Linda Flink Wredh, expert på energi och klimat.

Linda Flink porträttbild expert på energi och klimat på Svenskt Näringsliv

Linda Flink Wredh

Foto: Ernst Henry Photography

En framgångsrik klimatpolitik måste främja näringslivets klimatarbete. Det är företagen och deras innovationer som gör det möjligt att minska utsläppen och klara Parisavtalets mål. Klimathandlingsplanen innehåller många initiativ som skulle kunna bidra till näringslivets arbete, men mycket måste konkretiseras. 

Klimatet är en av vår tids stora utmaningar. Samtidigt finns också andra samhällsutmaningar, både i Sverige och globalt som måste hanteras. Sverige bör vara en internationell förebild som visar att det går att kombinera minskade klimatutsläpp med demokrati, ett konkurrenskraftigt näringsliv, tillväxt och ökad välfärd. Sverige måste visa att det går att hantera flera olika samhällsutmaningar och mål samtidigt, vilket inte minst är utgångspunkten i Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling.

Det är positivt att regeringen vill se över de styrmedel, inkluderat miljöprövningen, som påverkar möjligheterna att ställa om mot fossilfrihet. Inte minst behövs snabbare och enklare beslutsprocesser som bejakar den tekniska utvecklingen. 

Sverige måste tänka större än de nationella klimatmålen. Huvudfokus bör ligga på att bidra till maximal global klimatnytta. Detta är ett perspektiv som tyvärr i stor utsträckning verkar saknas i klimathandlingsplanen. 

Svenskt Näringsliv hade önskat tydligare initiativ för att öka Sveriges globala klimatnytta, till exempel genom ökad export av klimatsmarta varor och tjänster. Istället ligger fokus nu på nationella utsläpp samt på utsläpp som härrör från importen. 

Det måste också vägas in hur vi kan göra att utsläpp globalt minskas och undviks, inte minst genom ökad export av klimateffektiva svenska produkter som ersätter alternativ med högre klimatavtryck.

En klok och ambitiös klimatpolitik på EU-nivå har potential att bidra med en betydligt starkare positiv effekt på klimatet än enskilda nationella åtgärder. Det skapar dessutom mer likvärdiga konkurrensvillkor för svenska företag. Det är därför positivt att klimat kommer att vara ett prioriterat område i EU-samarbetet kommande år. 

Det svenska näringslivet ligger långt fram i klimatarbetet. Svenska företag är duktiga på klimateffektiv produktion och smarta tjänster. Men företagen vill bli ännu bättre och har höga ambitioner. Detta visas inte minst i de klimatfärdplaner som ett antal branscher har tagit fram. 

För att det svenska näringslivet ska kunna fortsätta vara världsledande på klimatområdet krävs rätt förutsättningar. Det handlar om att undanröja hinder för utveckling av nya lösningar och investeringar, men också om goda förutsättningar att bedriva konkurrenskraftiga företag i Sverige generellt. 

Ett gott näringslivsklimat är därför en viktig del av klimatpolitiken. Det är därför bra att det i handlingsplanen finns initiativ på områden som näringslivet efterfrågat, exempelvis offentlig upphandling, koldioxidavskiljning och -lagring, elektrifieringsstrategi, samt stöd till forskning och innovation.

Svenskt Näringsliv hade gärna sett att cirkulär ekonomi fått större utrymme i planen, eftersom materialanvändning står för en stor del av klimatpåverkan. Cirkulär ekonomi är en förutsättning och ett viktigt verktyg för att klara klimatmålen. Den breda översynen av regelverk för avfall och återvinning och hantering av restprodukter som nu initieras är nödvändig. Idag är regelverket inte anpassat för cirkulära flöden. 

På transportområdet innehåller den klimatpolitiska handelsplanen i stort sett redan kända förslag. Det är en diger lista som ska utredas och flertalet förslag ligger långt fram i mandatperioden. 

En principiellt viktig och övergripande systemfråga behandlas i skrivningar som ”det transportpolitiska funktionsmålet i huvudsak behöver utvecklas inom ramen för hänsynsmålet”. Det går inte att utläsa av handlingsplanen vad det skulle innebära i praktiken. Det ger utrymme till fortsatta spekulationer och tolkningar, vilket är olyckligt. 

Transporter och byggande av infrastruktur ger klimatavtryck. Men de skapar också nytta och är en grundförutsättning för tillväxt, välfärd och möten mellan människor i hela landet. Det är ett viktigt perspektiv.

Enligt klimatlagen ska den klimatpolitiska handlingsplanen beskriva i vilken grad politiska åtgärder förväntas bidra till att de nationella och globala klimatmålen kan nås. Detta är ett centralt perspektiv som dessvärre inte belyses i tillräcklig utsträckning.

Givet klimatfrågans omfattning och allvar är det absolut nödvändigt att vi satsar på sådant som ger klimateffekt på riktigt och som bidrar till att Parisavtalets mål kan nås.