Skolinspektionen ska visa musklerna

NYHET Publicerad

UTBILDNING Skolinspektionen ska vara vass och tydlig så att den kan göra skarpa ingripanden. Utvecklingen är positiv, men den kan bli bättre. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Karin Rebas och Johan Olsson som lyfter fem reformområden.

Yrkesvägledning

Skolinspektionen har stor påverkan på skolornas måluppfyllelse – just därför är det berättigat att ställa höga krav på verksamheten, skriver utbildningsexperterna Johan Olsson och Karin Rebas.

Skolinspektionen har ett viktigt uppdrag – att granska för att höja skolornas kvalitet.

Nu har myndigheten verkat i ett drygt decennium.

I rapporten ”Granska för att förbättra – en analys av Statens Skolinspektion” som Patrik Nystedt skrivit på uppdrag av Svenskt Näringsliv granskas hur väl Skolinspektionen uppfyllt detta mål. Han analyserar också hur verksamheten i Sverige fungerar jämfört med motsvarande system i Norge, Danmark, Finland, Storbritannien och Nederländerna.

En skolgång går inte i repris. Kraven på den som vill driva en skolverksamhet ska vara tuffa, oavsett om skolan drivs i fristående eller kommunal regi. Därför behöver vi en vass och tydlig Skolinspektion, som har muskler att kritisera, ingripa mot och i värsta fall lägga ned skolor som inte lyckas erbjuda en tillräckligt väl fungerande verksamhet.

Mycket pekar på att Skolinspektionen har utvecklats i positiv riktning. Verksamheten har under de senaste åren bland annat stärkts genom införandet av kvalitetsgranskningar och ett tydligare urval av skolor som får tillsyn utifrån en riskanalys. Men det finns fortfarande brister i verksamheten – och metoder att inspireras av i länder med liknande system.

Från Svenskt Näringslivs sida vill vi framför allt lyfta fem reformområden.

  1. Öka likvärdigheten. Flera granskningar visar att det finns stora skillnader mellan hur granskningarna genomförs. Det har sannolikt att göra med myndighetens uppdelning i regionala kontor och att skolans verksamhet till sin natur är mångfacetterad. Vi tror ändå att legitimiteten för inspektionerna skulle öka om likvärdigheten förbättrades genom tydligare interna strukturer och fler gemensamma mallar, manualer och arbetssätt.
  2. Minska den administrativa bördan. Flera berörda aktörer lyfter att inspektionerna innebär ett betungande merarbete för skolorna. Processerna upplevs också som onödigt långdragna. Ett tydligare och mer begränsat urval av dokumentation och kortade processer skulle kunna göra en granskning mer hanterlig för huvudmännen. Utnyttja digitaliseringens möjligheter bättre och se till att det som samlas in av Skolinspektionen i så stor utsträckning det går är sådant som skolan redan dokumenterar och som på så sätt kan hämtas per automatik.
  3. Inför större inslag av interna kvalitetsbedömningar som komplement till externa inspektioner. I exempelvis Storbritannien lämnar skolorna på årsbasis in självvärderingar av verksamheten, som ett viktigt verktyg parallellt med externa granskningar. I Sverige har metoden inte fått fäste. Vi tror att ett sådant system skulle bidra till kvalitetssäkring och hjälpa Skolinspektionen i urvalet av de skolor som ska granskas ytterligare.
  4. Ge Skolverket ett tydligare uppdrag vad gäller att stötta kritiserade skolor. Det finns i dag en otydlighet i ansvarsfördelningen mellan Skolverket och Skolinspektionen. I dag kan skolor som har fått omfattande kritik av Skolinspektionen uppleva att de lämnas ensamma i förbättringsarbetet. Skolverket borde automatiskt gå in och stötta dessa skolor. Det behöver också bli lättare att stänga ned eller ta över skolor som inte fungerar.
  5. Underlätta jämförelser med öppna och transparenta resultat. I Sverige är det svårt för elever och vårdnadshavare att göra kvalitetsjämförelser mellan olika skolor. I Storbritannien och Nederländerna används modeller där inspektionen sätter betyg eller rangordnar skolorna – dessa resultat publiceras också externt. Ett liknande system skulle inte bara underlätta skolvalet, utan också stärka skolornas utvecklingsarbete.

Skolinspektionen har stor påverkan på skolornas måluppfyllelse – just därför är det berättigat att ställa höga krav på verksamheten. Vi tror att en en tydligare, vassare, mer transparent verksamhet skulle kunna bidra till en ännu bättre skola.

Artikeln publicerades i Dagens Samhälle 2020-01-28