Så får Sveriges elever en bättre skolgång

NYHET Publicerad

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.

Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv.

Anders Morin, rapportförfattare.

Foto: Ernst Henry Photography AB
Ulla Hamilton, vd, Friskolornas riksförbund.

Ulla Hamilton, vd, Friskolornas riksförbund.

Kristina Axén Olin

Kristina Axén Olin (M).

Av de elever som gick ut grundskolan 2018 klarade inte en fjärdedel att få godkänt i alla ämnen och drygt 15 procent hade inte godkänt i något av kärnämnena. Svenskt Näringsliv anser att en väl fungerande skola är grunden för att företagen ska kunna utvecklas på ett bra sätt. I rapporten Ökad kvalitet i skolan beskriver Svenskt Näringsliv hur viktigt det är kvaliteten på grund- och gymnasieskolan höjs.

– Ju bättre prestationer som nås på de på nationella proven desto högre blir den ekonomiska tillväxten i ett land. Det visar vikten av att ha en välutbildad befolkning, sa Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik vid Svenskt Näringsliv och en av rapportförfattarna, under ett seminarium.

Svenskt Näringslivs fem reformförslag för att höja kvaliteten i skolan är i korthet:

  • Reformera lärarhögskolan och fler vägar in i yrket.
  • Förändra skolans läro- och kursplaner.
  • Effektiva åtgärder mot betygsinflationen.
  • Statlig finansiering av skolan genom nationell skolpeng.
  • Åtgärder för att stötta högpresterande elever.

När rapporten debatterades på ett seminarium berömde språkprofessorn Inger Enkvist i sitt föredrag rapporten just för att den riktar in sig på sambandet mellan utbildning och välstånd. Hon tyckte också att flera av förslagen var bra och särskilt det om satsningen på de duktigaste eleverna.

– Högpresterande elever tillåts inte gå framåt idag. Det är alldeles för lätt att bara låta skolåren löpa på om man har det lätt för sig och då missar man mycket. Det är slöseri med elevernas tid, sa hon.

Efter föredraget hölls en paneldebatt där Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, välkomnade rapporten.

– I Sverige har vi fastnat i en diskussion om huvudmannaskapet. Äntligen kanske vi kan få diskussion om varför var fjärde elev lämnar skolan utan behörighet till gymnasieskolan, alltså 17 000 elever varje år. Det är ju oerhört allvarligt, sa hon.

Seminariet avslutades med en diskussion mellan två politiker från riksdagens utbildningsutskott. Socialdemokraten Tomas Kronståhl hoppades på en bred politisk enighet om skolan.

– Det är allas ansvar att vi får en skola som fungerar, sa han.

Moderaten Kristina Axén Olin menade att det är bra att rapporten fokuserar på den ekonomiska tillväxten.

– När vi annars talar om att många elever går ut utan godkända betyg pratar vi om den individuella tragedin med kriminalitet, missbruk och allt möjligt annat. Rapportens fokus på ekonomi hjälper till att få fler att prata om de här frågorna, sa hon.

Kristina Axén Olin underströk också sambandet mellan näringslivet och skolan och vad politiken kan bidra med.

– Ju sämre det går för näringslivet, desto mindre skatteintäkter får vi och därmed får vi mindre pengar att lägga på skolan. Så om vi kan se till att alla de där 17 000 barnen får en bättre skolgång så kommer det att gynna Sverige, sa hon.