PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Det finns anledning att glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.

skolklass
Foto: Roald, Berit

Svenskt Näringsliv föreslår bland annat starkare nationell styrning, incitament för skickliga rektorer och lärare att söka sig till skolorna med störst utmaningar. Dessutom behöver Skolinspektionen få mer resurser för att kunna stötta dåliga skolor.

Den positiva trenden i PISA håller i sig. Nu presterar svenska 15-åringar över OECD-genomsnittet inom alla de tre ämnesområden som PISA undersöker – läsförståelse, matematik och naturkunskap. I läsförståelse är det bara fyra OECD-länder som har bättre resultat.

Detta är förstås enormt glädjande för alla lärare och elever som målmedvetet kämpat för att höja resultaten. Och inte bara det – resultatet är givetvis positivt för hela Sverige. Sambandet mellan goda resultat på internationella kunskapsmätningar, som PISA, och god tillväxt är väl belagt.

Resultatet är särskilt intressant med tanke på att förbättringen skett samtidigt som skolan mött en rad utmaningar i form av lärarbrist, stora elevkullar och rekordmånga nyanlända i skolan.

Detta var också något som utbildningsminister Anna Ekström lyfte i samband med rapportsläppet, när hon konstaterade att ”trots de tuffa förutsättningarna står den svenska skolan stark.” Det är hög tid att göra sig av med bilden av den svenska skolan som någon slags katastrofområde. I många skolor runt om i landet fungerar verksamheten påfallande väl.

Men självklart borde skolan sikta mot ännu bättre resultat. Om målet är att Sverige även i fortsättningen ska kunna vara en ledande kunskapsnation måste grundskolan ge resultat i toppskiktet.

Och några orosmoln finns kvar. En komplicerande faktor när det gäller det svenska resultatet är att andelen av eleverna som inte medverkade i 2018 års PISA-undersökning var ovanligt stor – hela 11 procent. Elever kan undantas om de exempelvis har en svår funktionsnedsättning eller om de är nyanlända och saknar tillräckliga kunskaper i svenska.

I Sveriges fall rör det sig till stor del om nyanlända elever, en grupp där i dag inte i tillräcklig grad fångas upp av grund – och gymnasieskolan. Även om dessa elever inte räknas med i PISA-resultatet är de förstås en del av skolans vardag och i samhället i stort.  Vikten av att ge dessa elever goda förutsättningar att lyckas får inte glömmas bort.

Ett annat bekymmer är skolan inte i tillräckligt hög grad lyckas med sitt kompensatoriska uppdrag. Resursfördelningen har blivit mer kompensatorisk – medan andra aspekter, som lärarnas kompetens, inte följt med. Enligt rapporten riskerar elever som går i skolor med en mindre gynnsam socioekonomisk elevsammansättning att få sämre undervisning, bland annat eftersom det är svårare att rekrytera lärare till dessa skolor. Sådana skolor har också större problem med stök och skolk.

Det är också bekymmersamt att tiden eleverna lägger på läsande och deras attityder till läsning har försämrats. Här har både skolan och elevernas föräldrar en viktig uppgift i att stimulera läsintresset.

Det finns alltså anledning att glädjas – men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Från Svenskt Näringslivs sida vill vi gärna se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan.

  • Skolan borde arbeta mot konkreta, tydliga mål, med utgångspunkt i Skolkommissionens nationella målsättningar för skolan.
  • Det dubbla huvudmannaskapet gör styrningen otydlig och komplicerad. Vi vill se en starkare nationell styrning, med en nationell skolpeng, i kombination med större befogenheter för landets rektorer.
  • Det behövs tydliga reformer som skapar incitament för skickliga rektorer och lärare att söka sig till skolorna med störst utmaningar – såväl i storstädernas utanförskapsområden som i glesbygden.
  • Skolinspektionen behöver få större muskler för att kunna stötta dåliga skolor och i vissa fall stänga skolor som inte fungerar.
  • Kompetensförsörjningen i skolan måste förbättras. Svenskt Näringsliv vill se fler vägar in i läraryrket och en översyn av hur arbetstiden nyttjas så att personalens kompetens används på bästa möjliga vis.
  • Studieron i skolan måste värnas. Här krävs en rad åtgärder – från tydliga regler och konsekvenser i klassrummen till fler speciallärare och särskilda undervisningsgrupper för barn med neuropsykiatriska funktionshinder som i dag har svårt att klara vardagen i skolan.
  • Skolorna behöver bli bättre på att fånga upp elever som är utlandsfödda, i synnerhet nyanlända elever som ska klara av lära sig svenska som skolspråk och läsa ikapp grund- och gymnasieskolan på betydligt kortare tid än svenskfödda elever.

Debatten kring skolan är ofta extremt polariserad och känsloladdad. Det är hög tid att istället samlas kring konkreta reformförslag och lösningar för att successivt förbättra det system vi har.