Sveriges tillväxt mattas av

NYHET Publicerad

KONJUNKTUR Högkonjunkturen går mot sitt slut. En osäker internationell utveckling, en långsam ränteuppgång och minskad efterfrågan på nyproduktion av bostäder gör att svensk tillväxt bromsar in och landar på 2,4 procent i år och 1,8 procent nästa år, enligt Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport. ”Huvudscenariot är en ganska normal konjunkturavmattning”, säger chefekonom Bettina Kashefi.

Bettina Kashefi

Oro för ett handelskrig mellan USA och Kina, osäkerhet kring brexit och marknadens låga förtroende för de italienska statsfinanserna är faktorer som dämpar den globala tillväxten, enligt chefekonom Bettina Kashefi.

Svensk ekonomi befinner sig i en högkonjunktur sedan 2016. Nu är toppen passerad och tillväxten börjar mattas av. Det är ingen dramatisk tillbakagång, utan Sverige har fortsatt högkonjunktur även under nästa år, visar Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport.

En osäker internationell utveckling liksom en rad inhemska faktorer påverkar vår ekonomi. Även om räntorna förblir låga ur ett historiskt perspektiv ger även mindre räntehöjningar effekt på hushållens konsumtion och försiktighetssparande. Den minskade efterfrågan på nyproduktion ger en rejäl inbromsning i bostadsinvesteringar. Sammantaget förväntas detta ge en tillväxt om 2,4 procent i år, 1,8 procent 2019 och 1,7 procent 2020, konstaterar chefekonom Bettina Kashefi.

– Det finns ovanligt många osäkerhetsfaktorer, inte minst i omvärlden just nu. Men det finns också positiva faktorer som till exempel en mycket långsam ränteuppgång och en stark amerikansk ekonomi, så huvudscenariot är en ganska normal konjunkturavmattning, säger hon.

Ett problem för svensk ekonomin är den svaga utvecklingen av BNP per capita. Att Sverige tappar mark jämfört med toppnationerna är oroande. Tillväxten per person är nere på lika låga nivåer som under de problematiska åren under 70- och 80-talen. Till del drivs detta av stor befolkningsökning men också av en svag utveckling av produktiviteten, framgår av rapporten.

– På lång sikt är utvecklingen av BNP per capita avgörande för vårt välstånd. Även om Sverige ligger relativt väl till i olika internationella rankingar av företagsklimat behöver vi jobba med de delar där vi presterar sämre, som skatter och arbetsmarknadens funktionssätt. Här behövs strukturreformer, säger Bettina Kashefi.

Även globalt dämpas tillväxten. Handelshinder och risken för ett handelskrig mellan USA och Kina minskar den internationella handeln. Andra kännetecken är stor osäkerhet kring Storbritanniens utträde ur EU och marknadens låga förtroende för de italienska statsfinanserna.

– Riskerna för den internationella konjunkturen ligger på nedåtsidan, säger Bettina Kashefi.