Jacke och Lang
Foto: SÖREN ANDERSSON

Det traditionella svenska synsättet skiljer sig en del från det tyska genom ett fokus på frihandel. För mindre företag är det viktigt att konkurrensen på den inre marknaden främjas, så att de kan tävla på lika villkor, hävdar Jan-Olof Jacke. Joachim Lang förstår hållningen men menar att Europa måste bli striktare.

Tyska arbetsgivare vill reformera EU:s konkurrensrätt

NYHET Publicerad

FRIHANDEL Den tyska industrin vill reformera EU:s konkurrensrätt för att möta Kinas intåg på den europeiska marknaden medan Svenskt Näringsliv föredrar att gå en annan väg. ”Kina har uppfunnit en egen unik ekonomisk modell som vi måste möta”, säger BDI:s vd Joachim Lang i en intervju.

Svenskt Näringslivs tyska motsvarighet, BDI, vill se hårdare tag mot Kina och jobbar för att reformera konkurrensrätten, reglerna för statligt stöd och offentliga upphandlingar. Målet är att bygga upp europeiska jätteföretag som ska ta upp konkurrensen med de kinesiska motsvarigheterna. I januari presenterade BDI ett 54-punktsprogram för hur Europa bör agera när det gäller Kinas subventionerade export och uppköpen av europeiska högteknologiska företag.

Kina är Tysklands största handelspartner. Tidigare har den tyska inställningen till Kina kritiserats för att vara för mjuk eller rent av naiv. Den kinesiska ekonomin sågs som ett komplement till den tyska: medan kineserna producerade billiga konsumentvaror tillverkade tyskarna större maskiner och högteknologi. Nu konkurrerar kineserna direkt med tyska storföretag. BDI:s nya policy innebär en tydlig förändring i inställningen till Kina.

BDI:s vd, doktor Joachim Lang, bjöds nyligen in till Stockholm av Svenskt Näringsliv för att berätta om den nya hållningen. I en intervju förklarar Joachim Lang bakgrunden till omsvängningen.

– Det är egentligen ingen särskild händelse utan det har långsamt utvecklats till en nivå där vi insett att vi måste agera. I Tyskland har antalet kinesiska investeringar stigit så mycket att det blivit uppenbart för alla vad som pågår. Under de senaste decennierna har vi åtminstone haft förhoppningen att vår ekonomiska modell är så övertygande att kineserna till slut måste anpassa sig. Vi har kommit till slutsatsen att vi måste sluta att försöka förändra dem så att de blir som oss. Nu måste vi anpassa oss till verkligheten, säger han.

Joachim Lang hänvisar till det kinesiska kommunistpartiets 19:e kongress som hölls i oktober 2017 och menar att det var där som Kinas versionen av verkligheten presenterades offentligt.

– Alla som lyssnade kunde inse att de aldrig kommer att vilja vara som oss. De försöker inte ens kopiera våra västerländska politiska och ekonomiska system. De har byggt upp sitt egna ekonomiska system som består av statlig kapitalism kombinerad med marknadsekonomi. Kina visar gärna att de har uppfunnit en egen unik ekonomisk modell som är framgångsrik även utan demokrati. Detta är attraktivt för många länder som har ledare som inte är anhängare av demokratin.

För Europa innebär det utmaningar i relationen till Kina. BDI vill reformera en rad regelverk för att kunna möta den kinesiska invasionen.

– Vårt perspektiv är att Kina fortfarande är en fantastisk handelspartner och den mest intressanta marknaden i världen, samtidigt som det är en konkurrent. En stor del av den kinesiska modellen består av statliga ägda företag, alltså statliga subventionerade företag. Med dessa pengar köper de upp företag i Europa till ett strategiskt pris som ingen annan konkurrent kan eller vill betala.

Joachim Lang hävdar att EU idag saknar instrument för att hantera situationen.

– Om en svensk investerare vill köpa ett franskt företag med subventionerade pengar är det olagligt, enligt den europeiska konkurrensrätten. Men när det handlar om en kinesisk investerare gäller inte dessa regler. EU har regler för européer men inte för företag utanför Europa. Det är vad vi beskriver i vårt policydokument. Arbetsrättsregler, miljölagar, lika lön för män och kvinnor och andra värderingar som är viktiga för oss måste få in som krav vid offentliga upphandlingar. Det är löjligt att vi spenderar allmänna medel på företag som inte följer våra grundläggande regler. Det handlar om att försvara våra värderingar när vi gör affärer.

Joachim Lang är optimistisk inför framtiden. Han visar upp ett färskt dokument där det framgår att EU-kommissionen jobbar för att ändra reglerna och han bedömer att ett förslag kan finnas på Europarådets bord i slutet av året.

– Bryssel har klart för sig vad som pågår och Kina har heller inte protesterat eller förlöjligat våra argument, istället har de understrukit det vi har gemensamt. Det är en tydlig signal att de lyssnar på oss.

Det traditionella svenska synsättet skiljer sig en del från det tyska genom ett fokus på frihandel. Svenskt Näringsliv menar att EU:s regelverk fungerar väl och är avgörande för att upprätthålla konkurrensen inom unionen. Utvecklingen med att uppluckra reglerna för sammanslagningar av stora företag kan leda till försämrad konkurrens, lägre produktivitet och högre konsumentpriser.

Svenskt Näringsliv ser behov av att EU satsar på att bygga ut sin inre marknad genom att fördjupa den europeiska tjänstemarknaden och arbeta vidare med den digitala inre marknaden, där hinder fortsatt hindrar exempelvis svenska företag att växa i andra länder.

– För mindre företag, små och medelstora EU-länder är det mycket viktigt att konkurrensen på den inre marknaden främjas, så företagen kan tävla på lika villkor, säger Jan-Olof Jacke, Svenskt Näringslivs vd.

Joachim Lang förstår hållningen men menar att Europa måste bli striktare.

– Vi ska först och främst slå fast att alla investeringar är välkomna i allmänhet. Det är utgångspunkten. Sen måste vi förstå att vissa investeringar innebär en snedvridning av konkurrensen och vi måste försvara den fria konkurrensen. Vi vill vara en bra affärspartner men vill samtidigt ge Kina en knuff för att få dem att öppna upp sig mer för sund konkurrens, säger han.