Stellinger på Trade Policy Day: ”Alla förlorar på protektionism”

NYHET Publicerad

INTERNATIONELL HANDEL Vilken är vägen framåt för EU:s handelspolitik under dessa turbulenta tider? Frågan stod i centrum när Europaparlamentet diskuterade handelspolitik. "Vi lever nu i helt ny handelsvärld", konstaterade Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor.

Trade Policy Day

Varje år anordnar Europaparlamentets handelsutskott, INTA, en s k Trade Policy Day; en hearing om unionens framtida handelspolitik. I år ägde eventet rum den 21 januari och Svenskt Näringsliv var inbjuden som enda europeiska näringslivsorganisation. Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor, var på plats.

– De senaste årtiondena har vi talat mycket om globalisering men nu börjar vi se hur den de facto förändrar sättet vi producerar på, vår handel och vår konsumtion. Så, vilka är de största förändringarna inom handelspolitiken på senare år? Jag brukar referera till dem som ”the big three”: globala värdekedjor, digitalisering och tjänstefiering. Vi lever nu i helt ny handelsvärld. 36 miljoner jobb inom EU är beroende av handel med länder utanför unionen, sa Stellinger i sitt anförande.

Temat var ”vilken är vägen framåt för EU:s handelspolitik under dessa turbulenta tider?” och Sabine Weyand, generaldirektör för DG Trade på EU-kommissionen inledde med en reflektion inför året vi just påbörjat.

– Det kommer bli ett år att minnas. Vi har Brexit, vi ska genomföra förslagen i den gröna given och i den digitala strategin och det är presidentval i USA. Samtidigt ser vi att protektionismen breder ut sig; inte bara bland de stora länder vi ständigt håller ögonen på, utan även hos andra. Detta arbetar vi ständigt med.  Just nu pågår samtal mellan von der Leyen och Trump om regelverk, tullar och hur vi ska agera framgent i våra handelsrelationer.

Ett bekymmer, enligt Weyand, är att handel och handelspolitik har blivit ett verktyg för många andra områden. Det kan röra sig om allt från utrikes- och säkerhetspolitik till teknik och immaterialrätt. Visst ska handel bidra positivt till exempelvis hållbarhet och miljö, vilket den gör, men vi måste också låta handelspolitiken få fokusera på just handel och inte ta ansvar för allt.

Anna Stellinger höll med om mycket i detta. Inte minst att regelverken måste uppdateras på handelsområdet.

– Först och främst behöver regelboken för hur handel ska bedrivas uppdateras. Det finns ett glapp mellan företagens verklighet och behov och befintliga handelsregler. Jag tror att vi varit lata i diskussionerna och måste på allvar diskutera vilka problem som handeln kan lösa och vilka problem som handeln inte kan lösa. EU bör ta större ansvar för att undanröja hindren för exempelvis gröna och cirkulära ekonomier som i dagsläget stoppar företag från att utvecklas. Sen måste EU tydligt stå upp för transparenta och förutsägbara regler. Företagen behöver det och vi tjänar alla på en sådan ordning. Här är WTO en nödvändig aktör, menade Stellinger.

WTO, med sina 164 medlemmar, täcker 98 procent av världshandeln. Därför utgör de både en naturlig och nödvändig arena för att lösa globala problem. Självklart inom handel, men även inom områden som hållbarhet. Och regler.

– Vi lever i en tid av paradoxer, menade Piet Eeckhout, som är professor i EU-rätt vid University Collage of London. Det talas mycket om tullar, exempelvis använder Trump tullar som sanktioner, och detta när vi istället borde tala om regler och regelverk. Det är regelverken som ska förbättras, vi borde lägga tullar helt åt sidan. Multilateralismen är under attack och därför måste WTO återupprättas.

Julia Nielson, vice vd på OECD:s direktorat för handel och jordbruk, luftade oro över att frihandeln tappar stöd hos såväl länder som invånare som inte känner att de tjänar på den och som upplever konkurrens negativt. Därför måste EU vara en stark part i att återupprätta förtroende. 

– Det krävs globala regler för global handel. Främst tänker jag på digitalisering och digital handel, där krävs lösningar för ett gränslöst internet. Subventioner är ett annat område där jag är oroad över statlig kapitalism. Bilaterala lösningar är gårdagens lösning, vi måste sträva mot multilateralism, ansåg Nielson.

Stellinger talade också om vikten av förtroende och underströk att det är viktigt att komma ihåg att handelsförhandlingar till mångt och mycket handlar om förtroende. Förtroende för systemen, juridiken och aktörerna. Det måste också vara enkelt för företagen att använda handelsavtalen. Det krävs därför att näringslivet involveras på ett tidigare stadium i processen. Annars kommer frihandelsavtalen och förhandlingarna att bli fruktlösa.

Så, vad ska då EU göra? Fokusera är svaret.

– EU behöver starta om sin relation med USA och prioritera samarbetare framför att slåss över bilar och stål. Vidare måste EU avstå från frestelsen att vara protektionister. Det kan finnas kortsiktiga vinster ibland, men resultatet blir på längre sikt så mycket sämre. Transparenta och pålitliga regler som både små företag och stora industrier kan dra nytt av är något som precis alla tjänar på. Låt oss komma ihåg att vägen framåt är mer handel och uppdaterade regelverk, genom WTO eller ambitiösa frihandelsavtal. Och ännu mer så när vi går in i turbulenta tider, avslutade Anna Stellinger.