Den svenska konkurrenskraften hackar

NYHET Publicerad

ALMEDALEN 2019 Under ett seminarium i Almedalen släppte Svenskt Näringsliv en rapport om den svenska konkurrenskraften. Inte minst är den svaga produktivitetsutvecklingen ett problem.

Konkurrenskraft och välstånd
Foto: SÖREN ANDERSSON

Kostnadsläget i Sverige är högre jämfört med övriga Västeuropa och än tydligare jämfört med EMU-området. Arbetskraftskostnaderna har dessutom ökat snabbare än i omvärlden de senaste åren. Det konstaterades under diskussionerna i Almedalen.

En ny rapport från Svenskt Näringsliv visar att den svenska konkurrenskraften hackar. Vi tappar exportmarknadsandelar. Den svenska exporten har vuxit cirka tolv procentenheter mindre än vår exportmarknad som helhet sedan 2006, och detta trots att de senaste årens relativt svaga krona.

Kostnadsläget i Sverige är högre jämfört med övriga Västeuropa och än tydligare jämfört med EMU-området. Arbetskraftskostnaderna har dessutom ökat snabbare än i omvärlden de senaste åren.

Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen, som deltog på seminariet, höjde ett varningens finger för utmaningarna för den svenska konkurrenskraften.

– Vi ser en kraftig avmattning i den globala produktiviteten sedan mitten av 00-talet. Trots att vi under samma period har sett en snabb teknikutveckling har världsekonomin inte kunnat dra nytta av den ur produktivitetssynpunkt, sa han.

Även om produktiviteten backar i hela världen så är fallet större i Sverige eftersom vi kommer från en högre nivå, menar Kinnwall.

– Vi kan inte bara slå oss till ro och säga att det händer överallt. Vi måste vara redo att genomföra reformer som förbättrar det svenska näringslivets förutsättningar att skapa värde med ny teknik, sa han.

Före detta finansminister Anders Borg ser flera utmaningar för den svenska industrin och inte minst fordonsindustrin – som har varit och är ett draglok inom ekonomin. Problemet stavas Kina, som har genomgått en dramatisk omställning i hushållens konsumtionsmönster.

Rapporten visar att Sverige under de senaste åren haft en högre lönekostnadsökning än våra konkurrentländer i genomsnitt. Särskilt tydligt är det inom tjänstesektorn som nu snabbt blir konkurrensutsatt. Kostnadsökningarna har dessutom varit högre än motsvarande produktivitetsökningar.

Anders Borg förespråkar att löneutvecklingen utgår från den konkurrensutsatta ekonomin. Det är industrin som ska sätta märket.

Han talar också om två viktiga vägval för att öka produktiviteten i det svenska näringslivet.

– Antingen kan vi lösa detta genom att låta industrin moderniseras och behålla sin tunga roll i ekonomin. Eller så öppnar vi för en teknisk strukturomvandling i den större tjänstesektorn. Om vi kan lyckas öka produktiviteten från en till två procent så kan vi stå emot den globala konkurrensen i den sektorn.